Autonomi är en central etisk princip inom vården som är av största vikt för patienten. Men ibland står autonomin i vägen för andra etiska principer och skapar svåra etiska konflikter. Hur bör vårdpersonal hantera de komplicerade dilemman på bästa sätt utan att åsidosätta patientens autonomi?

Vad är rätt vård för ett barn fött vid gränsen för möjlig överlevnad? Det är en av de svåraste frågor som möter sjukvården, föräldrar och samhället. Statens medicinsk-etiska råd (Smer) publicerar idag ett yttrande med etisk vägledning kring vård och behandling av barn födda i graviditetsvecka 22–23 – och om föräldrarnas rätt och roll i dessa avgörande beslut.

Statens medicinsk-etiska råd (Smer), Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik och Sjuksköterskornas etikråd vill med detta uttalande uttrycka vår djupa oro över att Läkare utan gränser måste avsluta sin livsviktiga verksamhet i Gaza.[1]

Statens medicinsk-etiska råd publicerar i dag en rapport om assisterad reproduktion och tar ställning till kontroversiella frågor: Är det godtagbart att anlita en surrogatmoder? Ska könsceller från avlidna personer kunna användas? Bör man få välja donator utifrån egenskaper?

Den tekniska utvecklingen inom assisterad reproduktion går snabbt framåt och de nya metoderna väcker många etiska frågeställningar. Inom ramen för arbetet med assisterad reproduktion vill Smer veta vad dagens ungdomar tänker och tycker om de metoder som kan bli deras verklighet.

TV4s Kalla fakta granskning av add-ons inom fertilitetsvård bekräftar flera frågor som Smer länge arbetat med. Nedan kommenterar vi utvecklingen och våra förslag till åtgärder. En omfattande rapport om assisterad reproduktion publiceras i februari.