Modell av molekyl

Nanoteknik

Nanoteknik handlar om att hantera materia på nanometerskalan och innebär en medveten framställning av strukturer som tar till vara de fysikalisk-kemiska egenskaper som uppstår på nanometernivå. Material i nanometerstorlek kan uppvisa mekaniska, optiska, elektriska och magnetiska egenskaper som kan komma till användning i olika applikationer och tekniker som delvis är helt nya. Nanoteknikens användningsområde är omfattande och väntas radikalt påverka i princip varje industrisektor, inklusive det medicinska området.

Ett viktigt utvecklingsområde

Nanotekniken erbjuder lovande möjligheter inom många områden. Inom hälso- och sjukvård håller det t.ex. på att utvecklas känsligare metoder för diagnostik, nya former av målinriktade läkemedel för behandling av t.ex. cancer och material med nya egenskaper som kan användas för att läka kroppen.

Kunskapsluckor om nanoteknikens risker för människa och miljö

Det finns kunskapsluckor om nanoteknikens risker, t.ex. vad gäller nanomaterialens celltoxicitet samt deras upptag, fördelning och utsöndring i kroppen. Nanomaterialens effekter på hjärt-kärlsystemet, nanorörens eventuella likheter med asbest i fråga om hälsorisker och uppkomst av DNA-skador är andra områden som behöver undersökas närmare. Vissa nanopartiklar kan passera blod- och hjärnbarriären och vissa nanopartiklar verkar kunna gå genom huden. Man vet ännu inte vad detta innebär för människan eller vilka skador nanopartiklar kan orsaka i kroppen och i miljön. Olika typer av nanopartiklar kan vidare vara olika skadliga.

På miljösidan behövs mer kunskap om nanomaterialens spridning, fördelning och omvandling i miljön, t.ex. materialens löslighet i vatten. Man behöver också utveckla metoder för att studera kemikaliers nedbrytbarhet i miljön. Det finns också en oro för att eventuella problem och risker kopplade till nanoteknik inte upptäcks förrän långt efter en exponering.

En anledning till att riskerna inte är kända är att man inte vet om existerande testmetoder är lämpliga för att undersöka hälso- och miljöfarlighet av olika nanomaterial. Man behöver utveckla, validera och standardisera riskbedömningsmetodik som kan tillämpas på nanomaterial. Det gäller test- och mätmetoder med avseende på källor, utsläpp och spridning i miljön, fysikalisk-kemiska egenskaper, inre och yttre exponering, dosimetri samt testmetoder in vivo och in vitro. Olika nanomaterial kommer därtill att kräva olika testmetoder.

Etiska aspekter

Utvecklingen inom nanotekniken och medicinen erbjuder lovande möjligheter men väcker också många etiska frågor.

Exempel på etiska aspekter inom några problemområden:

Säkerhet och risker

För att klargöra vilka risker olika nanomaterial innebär måste riskmetodik samt tillförlitliga test- och mätmetoder anpassade till nanomaterial utvecklas.

Forskningsetik och informerat samtycke

För att få en ansvarsfull utveckling av nanotekniken måste den etiska diskussionen vara en integrerad del av hela innovationsprocessen. Kunskapsluckor avseende riskerna med nanoforskningen skapar problem vid utförandet av den kliniska forskningen och för deltagande patienter att ge informerat samtycke.

Transparens och samhällelig debatt

Det krävs öppenhet och transparens rörande de etiska frågorna under alla stadier i utvecklingen. I dialogen med allmänheten bör de etiska frågorna ha en framträdande roll.

Rättvisefrågor

Vem kommer att gynnas av framstegen inom nanoteknik och medicin? Vilka sjukdomar kommer att prioriteras?

Annan etisk problematik på området kan exempelvis vara om man bör tillhandahålla och erbjuda förfinad nanomedicinsk diagnos för tillstånd där ingen lämplig behandling finns att tillgå. Eller att nanomedicinens möjligheter att optimera och förbättra den mänskliga kapaciteten aktualiserar frågor om vad det innebär att vara människa och hur samhället ser på prestationer och funktionsnedsättningar.