Rök från stora skorstenar

Epigenetik

Epigenetik kan beskrivas som cellulära minnen som nedärvs stabilt från en cell till en annan. Epigenetiska förändringar uppkommer genom modifieringar av DNA:t som inte ändrar den genetiska koden. Till skillnad från genetiska tillstånd är epigenetiska tillstånd reversibla och kan påverkas av miljöfaktorer.

Epigenetik  har en viktig funktion i att reglera när, var och hur gener uttrycks under t ex fosterutvecklingen. Dessa processer är naturliga och nödvändiga för en normal cell- och organsimutveckling, men det är först under de senaste decennierna som detta område börjat studeras noggrannare.

Många sjukdomar verkar ha inslag av epigenetiska funktioner, men det är ofta svårt att avgöra om epigenetiska rubbningar är orsak eller verkan i sjukdomsförloppet. Exempel på sjukdomar som antas påverkas av epigenetiska tillstånd är cancer, diabetes, schizofreni och kardiovaskulära sjukdomar.

Miljöns inflytande över epigenetiken är erkänd men ännu är mycket okänt om detta. En mängd publikationer har föreslagit att miljöpåverkan under fosterstadiet såväl som efter barnets födelse kan inducera epigenetiska tillstånd som har betydelse för hälsan senare i livet. Exempelvis verkar det som om en gravid kvinnas kost- och levnadsvanor kan påverka det blivande barnets risk för att utveckla diabetes.

Det finns flera exempel på kliniska implikationer av epigenetik:

  • Det kan finnas en anledning att analysera inte bara den genetiska utan även den epigenetiska profilen för diagnos och behandling av patienter
  • Möjligheter att utveckla terapeutiska åtgärder som påverkar epigenetiska tillstånd
  • Möjligheter att utveckla skräddarsydda stamceller från kroppsceller genom epigenetiska kontrollmekanismer
  • Möjligheter att anpassa levnadsvanor och miljöfaktorer för att undvika vissa sjukdomar vid bättre kunskap om epigenetiska faktorer.

Etiska frågor rörande epigenetik

Det faktum att miljöfaktorer och levnadsvanor kan inducera epigenetiska förändringar som kan leda till eller påskynda sjukdomar väcker många följdfrågor. Det är inte osannolikt att faktorer som alkoholkonsumtion, rökning, fysisk aktivitet, stress, kostvanor och luftföroreningar kan ha sådana effekter. Forskningsstudier indikerar att miljöfaktorer som verkar på gravida kvinnor (t ex stress) kan påverka fostret och ge bestående effekter på det blivande barnet. Annan forskning har visat att vissa epigenetiska tillstånd verkar kunna nedärvas och finnas kvar i flera generationer.

Exempel på etiska frågor som har belysts i samband med epigenetik:

  • Bör personer åläggas ett större ansvar för sin livsstil med tanke på kommande generationer?
  • Bör gravida kvinnor åläggas ett större ansvar för sina levnadsvanor under den känsliga fosterutvecklingen? Vilken roll har samhället för att underlätta detta?
  • Vilket ansvar har samhället för miljön om miljöfaktorer inte bara kan påverka människors hälsa direkt, utan även kommande generationers hälsa?
  • Hur påverkas befruktade ägg epigenetiskt av miljön vid IVF?