Smer kommenterar

Smer kommenterar 2017: 2 Vården av intersexuella barn – etiska aspekter på tidiga kirurgiska ingrepp

Tidiga kirurgiska ingrepp på intersexuella barn får endast göras då de är medicinskt befogade. Ingrepp som syftar till att endast normalisera yttre könsmarkörer bör inte genomföras innan barnet självt kan delta i beslutsfattandet. Det är viktigt att skydda alla barns rätt till kroppslig integritet. Smer kommenterar en färsk rapport från Socialstyrelsen och ett uttalande om […]

Smer kommenterar 2017:1 Reduktion av antalet foster

Fosterantalsreduktion är ett medicinskt ingrepp som kan utföras när en kvinna är havande med flera foster (flerbörd). Ingreppet innebär att hjärtaktivitet avslutas på ett eller flera, men inte alla, foster. I rådets dokumentserie Smer kommenterar,  kommenterar rådet ett uttalande om fosterantalsreduktion från danska etikrådet samt en tolkning av abortlagen av Lovgivningsenheten vid Justis- og beredskapsdepartementet […]

Smer kommenterar 2016:1: Medborgardeltagande i nya former av forskning och sjukvård

De senaste årens genombrott inom medicin och nya digitala tekniker har orsakat en innovationsvåg på hälso- och sjukvårdsområdet. Den snabba utvecklingen innebär nya möjligheter för individer att på olika sätt involveras i medicinsk forskning och sjukvård – som patienter, forskningspersoner, medborgare eller konsumenter. Engagemanget från medborgare i medicinsk forskning och sjukvård kallas ibland på engelska […]

Smer kommenterar 2015:1, Tekniken CRISPR/Cas9 och möjligheten att redigera det mänskliga genomet

Smer kommenterar CRISPR_Cas9 (pdf 328 KB) Med tekniken CRISPR/Cas9 (crispr) kan man förändra gener, exempelvis för att behandla eller förhindra svåra sjukdomar. Utvecklingen av tekniken har gjort det mycket enklare och billigare att göra genförändringar jämfört med tidigare. Man skiljer på genförändringar som görs på kroppsceller för att behandla sjukdomar (somatisk genterapi) och på sådana […]

Smer kommenterar 2014:2, Hjärndoping – kognitiv prestationshöjning hos friska personer

Var går gränsen mellan att bota och förbättra? Kan medicinska behandlingsmetoder användas för att förbättra den kognitiva förmågan hos friska individer? Vilka risker och etiska aspekter kan finnas? Det senaste dokumentet i serien ”Smer kommenterar” tar upp s.k. hjärndoping, eller kognitiv prestationshöjning hos friska individer. Det handlar om läkemedel och neurotekniska metoder som har utvecklats […]

Smer kommenterar 2014:1, Handel med ägg, njurar och kommersiella surrogatmoderskap

Kommersialisering av kroppen och kroppsfunktioner innebär att någon säljer organ, celler eller vävnader eller upplåter sin kropp till olika ändamål. Exempel på detta är handel med obefruktade ägg, kommersiellt surrogatmoderskap och handel med njurar. Dessa tre exempel på internationell handel har tidigare belysts i en rapport från Danmarks nationella etikråd ”Det etiske råd”. Verksamheten – […]

Smer kommenterar 2013:3, Individanpassad medicin – möjligheter och risker

Den individanpassade medicinen syftar till att skräddarsy läkemedel och andra behandlingsformer efter patientens individuella förutsättningar och behov. Individanpassad medicin används inom exempelvis cancerbehandling och kommer troligtvis att få en mer framträdande roll i framtidens hälso- och sjukvård. De positiva effekter som kan uppnås genom individanpassad medicin är framför allt utveckling av nya behandlingsmetoder samt mer effektiv användning av befintliga läkemedel och metoder. För den enskilde patienten kan det innebära en vård med högre precision och med färre biverkningar och skador.

Smer kommenterar 2013:2, Analys av arvsmassan med NGS – i sjukvård, forskning och direkt till individen

Med NGS (next generation sequencing) kan stora delar av arvsmassan hos en individ undersökas på kort tid och till en relativt låg kostnad. NGS används inom sjukvården, i forskningsprojekt och erbjuds som privata tjänster utanför sjukvården. Mängden integritetskänslig information som erhålls vid NGS väcker nygamla frågor av etisk karaktär. Smer kommenterar 2013_2 Analyser av arvsmassan […]

Smer kommenterar 2013:1, Donationskedjor (dominotransplantationer) för att öka antalet organdonationer

Med hjälp av en donationskedja kan en serie svårt sjuka människor få nya organ, främst njurar. Donationskedjor har framgångsrikt prövats i bl.a. USA men tillämpas inte i Sverige. Syftet med metoden är att de organ som människor vill donera för transplantation ska komma till nytta på ett mer effektivt sätt. Detta ämne aktualiserades genom 2012 års Nobelpris i ekonomi som gick till upphovsmännen bakom algoritmerna som används vid donationskedjor.