Remissvar avseende vaccination mot hepatit B

Remissvar hepatit B vaccination (pdf 105 KB)

2014-06-11

Socialdepartementet

103 33 Stockholm

Dnr S1985:A/2014/18

Remissvar avseende vaccination mot hepatit B (S2013/46/FS)

 

Sammanfattning av rådets bedömning

Statens medicinsk-etiska råd (Smer) tillstyrker förslaget om att inkludera hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Följande faktorer har varit centrala för rådets bedömning:

  • Nuvarande strategi för riskgruppsvaccination mot hepatit B är otillräcklig.
  • Vaccinet är väl beprövat med kända och huvudsakligen milda biverkningar.
  • Allmän vaccination kan motverka stigmatisering av smittade barn och vuxna.
  • Allmän vaccination kan bidra till en mer jämlik vård.

Allmänt om vaccinationer

Det svenska barnvaccinationsprogrammet är framgångsrikt och uppbär ett stort förtroende hos allmänheten. För att det höga förtroendet ska bevaras även fortsättningsvis är det av stor vikt varje ny vaccination som inkluderas i programmet analyseras noggrant, vilket också har förtydligats genom 7 b–7 d §§ smittskyddsförordningen (2004:255). Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av att allmänhetens generella tilltro till vaccinationer kan ha skadats av massvaccineringen mot svininfluensa (A(H1N1)pdm09) som genomfördes 2010, och som senare kopplades samman med en ökad risk för narkolepsi.

Etiska frågor kring vaccinationer som erbjuds av samhället omfattar förutom säkerhetsaspekter exempelvis frågor om jämlik vård, allmänhetens förtroende, den enskildes rätt till ändamålsenlig information samt rätten att avstå från ett vaccinationserbjudande.

Riskgruppsvaccination kontra allmän vaccination – nytta och risk

En kärnfråga i övervägandet om att införa allmän vaccination mot hepatit B är huruvida det kan motiveras mot bakgrund av den relativt låga sjukdomsbördan i Sverige. Smer anser dock att allmän vaccination är att föredra eftersom nuvarande strategi med vaccination av riskgrupper inte tillfullo uppfyller sitt mål. Att vaccinet är väl beprövat och har en känd och förhållandevis mild biverkningsprofil är mycket viktiga faktorer i denna avvägning, inte minst eftersom nyttan med vaccinationen kan vara svårvärderad för den enskilda individen.

Andra etiska frågor

I Socialstyrelsens kompletterande beslutsunderlag har de huvudsakliga medicinska och humanitära överväganden som är förknippade med vaccination mot hepatit B belysts. En fråga som är specifik för hepatit B är den problematik som utbryter då ett smittat barn upptäcks eller placeras på en förskola. Smer instämmer i Socialstyrelsens bedömning att en allmän vaccination skulle kunna motverka stigmatisering av smittade personer, och att det är riktigt att inkludera detta argument i den sammanvägda bedömningen.

Rätten till en jämlik vård är också ett argument som talar för att införa allmän vaccination mot hepatit B. De stora skillnader som idag förekommer mellan landstingens vaccinationserbjudanden är inte tillfredsställande med hänsyn till hälso- och sjukvårdslagens (1982:763) mål om vård på lika villkor för hela befolkningen.

Från ett solidaritetsperspektiv är det också positivt om Sveriges vaccinationsstrategi mot hepatit B kan bidra till WHO:s globala mål om att utrota sjukdomen.

Övriga synpunkter

Det är av stor vikt att föräldrar erbjuds lättillgänglig och adekvat information om den nya vaccinationen, såsom exemplifieras i det förslag på faktablad som tagits fram av Socialstyrelsen. Det är positivt att information om biverkningar finns angivna i faktabladet, och att det tydligt framgår att föräldrarna har rätt att avstå från vaccinationen.

Slutligen anser Smer att de långtidsuppföljningar som efterlyses i underlaget är angelägna att genomföra, både för att erhålla information om fullständigt biverkningsmönster och för att analysera behovet av immunitets-förstärkning på lång sikt.

_____

Beslut om detta remissvar fattades vid rådets ordinarie sammanträde den 23 maj 2014. I beslutet deltog ledamöterna Kjell Asplund (ordförande), Sven-Olov Edvinsson, Anders Henriksson, Chatrine Pålsson Ahlgren och Barbro Westerholm. Vid beredningen av ärendet deltog även de sakkunniga Lars Berge-Kleber, Emil Bergschöld, Ingvor Bjugård, Ingemar Engström, Martin Färnsten, Göran Hermerén, Åsa Nilsonne, Nils-Eric Sahlin och Elisabet Wennlund. Föredragande i ärendet var utredningssekreteraren Karin Wilbe Ramsay.

För rådet

Kjell Asplund

Ordförande

Kategorier: Vaccination