Remissvar avseende nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

2014-05-23

Dnr S1985:A/2014/22

Socialstyrelsen

(Dnr 3.7-8732/2014)

106 30 Stockholm

 

Socialstyrelsen har utarbetat dokumentet Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori och Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har getts tillfälle att yttra sig över detta. Smer lämnar härmed sina synpunkter.

Allmänt

Det har tidigare uppmärksammats brister inom hälso- och sjukvården när det gäller vård och behandling av personer med könsdysfori. Bl.a. har det påvisats att det finns stora regionala skillnader vad gäller utredning och behandling, väntetider för att inleda en behandling och de resurser som finns tillgängliga för utredning och behandling. Det har även uppmärksammats att vårdförloppet ibland avslutats för personer som inte uppfyllt kriterierna för diagnosen transexualism, trots att dessa upplevt ett behov av vård och behandling.[1]

Detta är såklart oacceptabelt mot bakgrund av hälso- och sjukvårdslagens (1982:763) mål om vård på lika villkor för hela befolkningen. Dessutom är personer med könsdysfori en särskilt utsatt grupp; man vet t.ex. att ungdomar med könsdysfori i högre grad lider av psykisk, fysisk och social ohälsa jämfört med befolkningen i sin helhet.[2]

Smer ser därför mycket positivt på det nu presenterade nationella kunskapsstödet för vård och behandling av personer med könsdysfori. Detta är en viktig åtgärd för att utjämna ojämlikheter när det gäller tillgången till vård och behandling för personer med könsdysfori.

Rådets sammantagna bedömning är att kunskapsstödet är mycket väl genomarbetat och att etisk problematik som aktualiseras i vården av personer med könsdysfori lyfts fram och behandlas på ett bra sätt.

Viktiga etiska aspekter

Smer vill särskilt lyfta fram några aspekter som framhålls i kunskapsstödet och som bedöms vara särskilt viktiga ur ett etiskt perspektiv:

  • Det är oacceptabelt att personer med könsdysfori behandlas annorlunda än andra patienter när de söker vård som inte är relaterade till könsdysforin.
  • Det är viktigt att patienter med könsdysfori (liksom andra patienter) behandlas och får vård utifrån sina individuella förutsättningar.
  • Hälso- och sjukvården bör hitta individuella lösningar för att kunna ge god vård även åt personer med könsdysfori som är särskilt utsatta.
  • Det måste tydliggöras att ingen ska behöva tvingas genomgå kirurgiska ingrepp för att få sin juridiska könstillhörighet ändrad eller för att få en diagnos.
  • Det är viktigt att patienter med könsdysfori får information bl.a. om vilken vård som erbjuds och om riskerna med olika behandlingar så att personen kan göra ett informerat val.

I övrigt tycker rådet det är positivt att det i kunskapsstödet anges att vård vid könsdysfori bör bygga på en gemensam diskussion om värdegrund och etik. En sådan diskussion bör föras fortlöpande inom och mellan olika vårdenheter som behandlar personer med könsdysfori, för att säkerställa att vården blir så bra som möjligt ur ett etiskt perspektiv.

Rådet anser också att det är mycket positivt att så många olika typer av vårdinsatser erbjuds i syfte att få kroppens utseende och funktion att överensstämma med könsidentiteten. Det ökar möjligheten för att patienten ska känna sig bekväm i att leva i enlighet med sin könsidentitet och minskar risken för att personen utsätts för obekväma och ångestfyllda situationer.

Slutligen finner rådet att det är angeläget att upprepa att oåterkalleliga fysiska ingrepp alltid måste vara väl övervägda för att minska risken att personen senare ångrar sig.

 

Beslut om detta remissvar har fattats vid rådets ordinarie sammanträde den 23 maj 2014. I beslutet deltog ledamöterna Kjell Asplund (ordförande), Sven-Olov Edvinsson, Anders Henriksson, Chatrine Pålsson Ahlgren och Barbro Westerholm. Vid beredningen av ärendet deltog även de sakkunniga Lars Berge-Kleber, Emil Bergschöld, Ingvor Bjugård, Ingemar Engström, Martin Färnsten, Göran Hermerén, Åsa Nilsonne, Nils-Eric Sahlin och Elisabet Wennlund. Utredningssekreteraren Helena Teréus har föredragit ärendet.

För rådet,

 

Kjell Asplund

Ordförande i Statens medicinsk-etiska råd

 


[1] Se Socialstyrelsens rapport Transexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar, 2010.

[2] Se Statens folkhälsoinstituts rapport 2008:25 Vem får man vara i vårt samhälle? Om transpersoners psykosociala situation och psykiska hälsa och RFSL Ungdoms studie Är du kille eller tjej? En intervjustudie om unga transpersoners livsvillkor, 2008.