Remissvar avseende departementspromemorian Statlig ersättning till barn och unga som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccinering (Ds 2014:19)

2014-09-30

Dnr S1985:A/2014/33

Socialdepartementet
103 33 Stockholm

Remissvar avseende Ds 2014:19, Statlig ersättning till barn och unga som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccinering (dnr S2014/4386/FS)

Sammanfattning av Statens medicinsk-etiska råds bedömning
  • Rådet är i huvudsak positivt till förslaget om statlig ersättning till barn och unga som drabbats av narkolepsi.
  • Den statliga ersättningen bör dock omfatta även belopp som överstiger 10 miljoner kr per individ.
  • Det är viktigt att aktuell forskning om orsakssamband beaktas i den fortsatta hanteringen av den statliga ersättningen, dels gällande den individuella bedömningen av rätt till ersättning, dels gällande vilka åldersgrupper som bör ha rätt till ersättning.
Allmänt om förslaget

Statens medicinsk-etiska råd (Smer) är i huvudsak positivit till förslaget om statlig ersättning till barn och unga som drabbats av narkolepsi efter att ha vaccinerats med Pandemrix. Förslaget ger en ökad trygghet till drabbade barn- och ungdomar och uppfyller i princip det som tidigare utlovats av regeringspartierna tillsammans med Socialdemokraterna.

Vid allmänna vaccinationer finns ofta ett samhälleligt intresse av att uppnå en hög immunitet i befolkningen för att minska spridningen av sjukdomen. Det är inte självklart att den enskilde individen vaccinerar sig enbart för sin egen del, utan skäl som solidaritet till riskgrupper och en allmän benägenhet att följa samhälleliga rekommendationer kan också föreligga. Den höga tilltron till hälso- och sjukvårdsväsendet som finns i Sverige kan sägas medföra ett särskilt stort ansvar gällande myndigheternas rekommendationer om vaccinering. Det är därför positivt om staten tar ett ansvar för eventuella oförutsägbara skador som uppstår, som uppkomsten av narkolepsi i detta fall.

Den individuella beloppsgränsen på tio miljoner kronor

I promemorian föreslås att den sammanlagda ersättningen från Läkemedelsförsäkringen och staten ska vara begränsad till högst tio miljoner kronor per individ, alltså samma beloppsgräns som gäller i Läkemedelsförsäkringen. Smer anser dock att staten bör garantera full ersättning till de drabbade, även gällande belopp över tio miljoner kronor om det skulle aktualiseras. Den främsta motiveringen för detta är att det skulle innebära en större trygghet för narkolepsidrabbade barn och ungdomar.

Många drabbade svävar i ovisshet om vilken arbetsförmåga de kommer att ha i framtiden. För dessa personer kan en garanti om full ekonomisk trygghet ha stor betydelse för livskvaliteten. Därför bör beloppsgränsen på tio miljoner tas bort, även om det i promemorian bedöms mindre sannolikt att kostnadsbelopp kring denna gräns kommer att aktualiseras.

Övriga aspekter

Det är positivt att personer som av olika skäl fått avslag från Läkemedelsförsäkringen har möjlighet att få en ny oberoende prövning av rätt till ersättning enligt den statliga ersättningsordningen (avsnitt 4.5.4 i promemorian). Det är särskilt viktigt mot bakgrund av att vissa narkolepsidrabbade som ansökt om ersättning från Läkemedelsförsäkringen har fått avslag, exempelvis för att symtomen på narkolepsi visat sig senare än åtta månader efter vaccinationen. Gränsen på åtta månader har dock kritiserats för att vara alltför strikt och det finns även studier som antyder att den förhöjda risken för narkolepsi kan kvarstå under en längre tid efter vaccinationstillfället. När det gäller att fastställa orsakssamband är det därför mycket viktigt att den medicinska forskningen på området följs och tillämpas i den statliga bedömningen av den skadelidandes rätt till ersättning.

Det är även viktigt att följa forskning som syftar till att fastställa i vilka åldersgrupper det finns ett samband mellan vaccination med Pandemrix och narkolepsi. Om data tillkommer som stödjer misstankarna om att det finns en ökad risk för narkolepsi även i åldersgrupper över 20 år bör lagen om statlig ersättning ändras till att även omfatta dem, så som det anges i promemorian (avsnitt 4.1.2).

Detta remissärende behandlades vid Statens medicinsk-etiska råds sammanträde den 19 september 2014. Beslut om remissvar fattades per capsulam. I beslutet deltog ledamöterna Kjell Asplund (ordförande), Sven-Olov Edvinsson, Elina Linna, Chatrine Pålsson-Ahlgren och Barbro Westerholm. I beredningen av ärendet deltog även de sakkunniga Lars Berge-Kleber, Ingemar Engström, Martin Färnsten, Göran Hermerén, Nils-Eric Sahlin och Elisabet Wennlund. Föredragande i ärendet var utredningssekreteraren Karin Wilbe Ramsay.

För rådet

Kjell Asplund
Ordförande