Remissvar avseende betänkandet Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten (SOU 2010:45)

Statens medicinsk-etiska råd
Datum: 2012-03-23
Dnr 47/11

Statens medicinsk-etiska råd, SMER, har beretts tillfälle att yttra sig över ovan nämnda betänkande och överlämnar härmed sina synpunkter. SMER är ett rådgivande organ till regeringen och riksdagen som har till uppgift att belysa medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv. Remissvaret är begränsat till främst etiska aspekter.

Remissvar avseende betänkandet Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten – SOU 2010:45 (pdf 176 KB)

Allmänna synpunkter

Rådet är positivt till händelseanalysarbetet som utgör ett mycket viktigt verktyg i arbetet med att försöka utreda och analysera vad som hänt vid ett inträffat självmord. Analysarbetet ger personal och närstående en möjlighet att bearbeta ofta traumatiska upplevelser och bringa klarhet i det som skett. Den kunskap som fås genom dessa processer utgör också ett centralt inslag i verksamheternas och samhällets suicidpreventiva arbete.

Rådet ställer sig positivt till en förstärkt samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det är vanligt att den enskilde haft många kontakter med bl.a. hälso- och sjukvården och socialtjänsten och en tydlig samverkansskyldighet kan därför tillföra värdefull kunskap i händelseanalysarbetet.

På ett övergripande plan är dock rådet tveksamt till om den lagstiftningsmodell utredningen presenterar är den modell som ger mest effekt i det angelägna suicidpreventiva arbetet.

Samtidigt som det gynnar den enskilde och hälso- och sjukvården att få veta vad som hänt är det svårt att veta i vilken utsträckning resultaten blir användbara. Enligt rådets uppfattning saknas empiriskt stöd för i vad mån en så genomgripande modell som föreslås i betänkandet påverkar suicidrisken. Åtminstone borde det system som redan finns utvärderas i större utsträckning innan man inför en ordning som berör integritetsfrågor i nu föreslagen omfattning.

Rådet är tveksamt till förslaget att en nationell aktör ska göra samlade händelseanalyser när den enskilde haft kontakt med flera verksamheter. Att en nationell aktör ska delta i det faktiska händelseanalysarbetet på det sätt som föreslås framstår som onödigt byråkratiskt. Rådet anser att de största möjligheterna till lärande troligen är om händelseanalyserna utförs och analyseras i berörda verksamheter. Den nationelle aktörens roll bör därför även fortsättningsvis vara att sammanställa avidentifierade rapporter om anmälda självmord på aggregerad nivå. – I detta sammanhang vill rådet framhålla vikten av forskning och utbildning på området.

Etiska aspekter

Närstående till den avlidne är ofta skuldtyngda efter ett inträffat självmord vilket kan innebära risk för skade-och smittoeffekter. Detta perspektiv är inte tillräckligt belyst i utredningen.

Förslaget innebär en inskränkning i skyddet för den enskildes integritet eftersom fler personuppgifter än tidigare får sammanställas. I betänkandet nämns vikten av att skydda den personliga integriteten. Rådet saknar emellertid en djupare analys av begreppet både vad gäller den avlidne och dennes närstående. Frågan om personlig integritet behöver problematiseras och ställas mot andra aspekter för att man ska kunna göra en väl avvägd risk-nytta bedömning.

Förslaget till registerlag omfattar (som regel) inte uppgifter om den avlidne. Rådet anser emellertid att skyddet för den avlidnes integritet måste beaktas i detta sammanhang. Då det ofta rör sig om mycket känsliga personuppgifter om den avlidne och dennes anhöriga är det ur ett etiskt perspektiv av stor vikt att även uppgifter om den avlidne ges ett tillfredsställande skydd.

Avslutningsvis finner rådet att utredningsförslaget innebär en mycket betydande inskränkning i skyddet för den personliga integriteten. Det är synnerligen angeläget med ett närmare samarbete mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten i arbetet med att reducera risken för självmord. Men rådet anser att det saknas belägg för att det aktuella förslaget faktiskt skulle leda till ökat samarbete och färre självmord. Den modell utredningen presenterar kan därmed inte tillstyrkas.
__________

Rådet beslutade om detta remissvar vid ordinarie sammanträde den 15 mars 2012 samt efter per capsulam-förfarande. I beslutet deltog ledamöterna Kjell Asplund (ordförande), Helena Bouveng, Sven-Olov Edvinsson, Anders Henriksson, Elina Linna, Chatrine Pålsson Ahlgren, Barbro Westerholm och Anders Åkesson. I beredningen av ärendet deltog även Lars Berge-Kleber, Emil Bergschöld, Ingemar Engström, Marianne Granath, Göran Hermerén, Åsa Nilsonne, Nils-Eric Sahlin och Elisabeth Wennlund, samtliga sakkunniga i rådet. Föredragande i ärendet har varit utredningssekreteraren Febe Westberg.

Enligt rådets beslut

Kjell Asplund