Remissvar ang. Socialstyrelsens rapport Assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller

2016-08-25                                                          

Komm2016/00674/S 1985:A

Socialdepartementet

103 33 Stockholm

Ert dnr S2016/00212/FS

                                                      

                                                      

Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har getts tillfälle av Socialdepartementet att yttra sig över Socialstyrelsens rapport Assisterad befruktning utanför kroppen med donerade könsceller – ska behandling få utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhus?Smer har i uppdrag att belysa medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv och lämnar härmed sina synpunkter.

Socialstyrelsen föreslår att IVF-behandlingar med donerade könsceller även bör kunna utföras vid andra vårdenheter än vid universitetssjukhus. Detta innebär att lagen om genetisk integritet behöver ändras eftersom den idag föreskriver att sådan behandling endast får utföras vid universitetssjukhus.  

Smer har tidigare yttrat sig om huruvida donation av könsceller bör få utföras vid privata kliniker i ett remissvar avseende SKL:s vävnadsråds rapport Assisterad befruktning – uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden från 2014. Även Vävnadsrådet föreslog att donation av könsceller borde få utföras vid privata IVF-enheter. Smer vidhåller de synpunkter som lämnades då och anser följande.

Anledningen till att IVF-behandling med donerade könsceller i dagsläget endast får utföras vid universitetssjukhus, till skillnad från IVF-behandling med parets egna spermier, är att man ansett att sådan behandling borde ske under former som ger goda möjligheter till tillförlitlig kontroll, uppföljning och utvärdering ur ett medicinskt och psykosocialt perspektiv. Smer konstaterar dock att det inte finns något motsvarande krav för insemination med donerade spermier.

Smer anser att en förutsättning för genomförandet av Socialstyrelsens förslag är att dessa krav upprätthålls även i fortsättningen. Detta särskilt eftersom det visat sig finnas en ökad risk för pre-eklampsier och post-partumblödningar hos de kvinnor som genomgått en IVF-behandling med donerade ägg samt en ökad risk för prematuritet och lågviktighet för de barn som tillkommit genom sådan behandling. Smer vill i detta sammanhang understryka vikten av att det finns erforderlig kompetens vid de privata IVF-enheter som kan komma att utföra dessa behandlingar. Detta bör understrykas i tillämpliga riktlinjer och avtal. 

Uppföljning är idag möjlig utifrån data från det nationella kvalitetsregistret för assisterad befruktning och medicinska födelseregistret för barn och föräldrar. Socialstyrelsen konstaterar att samtliga IVF-kliniker idag rapporterar till kvalitetsregistret men att man samtidigt inte kan utesluta ett visst bortfall eftersom det är frivilligt att vara med i registret. Smer anser att om även privata IVF-enheter ska kunna erbjuda aktuell behandling i framtiden så bör rapportering till kvalitetsregistret vara obligatoriskt i syfte att säkerställa en god kontroll, uppföljning och utvärdering.

I rapporten konstateras också att eftersom det saknas ett centralt register över donatorer i Sverige är det svårt att säkerställa att donatorer inte ger upphov till barn i fler än sex familjer enligt vad som rekommenderas. Det är inte heller möjligt att att kontrollera, följa upp och utvärdera donatorernas hälsa. Socialstyrelsen anser därför att möjligheterna till ett gemensamt donationsregister ska beaktas. Smer instämmer i detta. Rådet har även tidigare framhållit behovet av ett centralt donatorsregister. Ett sådant register är viktigt också för att säkerställa barnets lagstadgade rätt att vid mogen ålder få information om donatorns identitet.

I samband med att ensamstående kvinnor fått rätt till assisterad befruktning har efterfrågan på donerade spermier ökat. Det råder idag brist på både donerade ägg och spermier och Socialstyrelsens förslag skulle möjligen kunna öka tillgången till donerade könsceller för fertilitetsbehandlingar. Detta är positivt. Smer ser emellertid också risker med att överlåta dessa behandlingar till privata IVF-enheter. Smer har i ett tidigare uttalande i år konstaterat att ersättningen till äggdonatorer varierar stort och att vissa regioner valt att höja schablonersättningen markant för att öka antalet donatorer.[1] Smer har sett problem med detta eftersom donation ska vara frivillig och obetald. Med höga schablonersättningar finns en risk att donatorn i stället har ekonomiska skäl. Om även privata enheter får möjlighet att erbjuda IVF-behandling med donerade könsceller riskerar dessa enheters kommersiella intressen medföra att ersättningen till donatorer blir mer divergerad och okontrollerad jämfört med nuläget. Då blir det än svårare att säkerställa att donation görs frivilligt och utan ekonomiska skäl. Smer anser att detta är en viktig fråga som bör följas upp särskilt.

Av rapporten framgår vidare att de privata vårdenheterna främst kommer att köpa in donerade könsceller från spermabanker i Danmark. Detta samtidigt som Socialstyrelsen konstaterar att danska spermabanksföretag tidigare har fått rapporter om barn som fötts med genetiska sjukdomar efter användningen av deras donatorer samt att tillgången till sperma inte är jämlik eller säker alla gånger. Smer ser det som självklart att samma krav på säkerhet, testning av smittsamma sjukdomar osv. som ställs på inhemsk sperma också ställs på den sperma som köps in utomlands ifrån. Om Socialstyrelsens förslag blir verklighet kan det finnas skäl att detta följs upp särskilt.

____________________

Remissvaret behandlades på Smers ordinarie sammanträde den 25 augusti 2016. I beslutet deltog ledamöterna Kjell Asplund (ordförande), Finn Bengtsson, Sven-Olov Edvinsson, Åsa Gyberg-Karlsson, Chatrine Pålsson Ahlgren och Barbro Westerholm. Vid beredningen av ärendet deltog även de sakkunniga Lars Berge-Kleber, Ingemar Engström, Göran Hermerén, Ann Johansson, Olle Olsson, Nils-Eric Sahlin, Anna Singer och Elisabet Wennlund. Utredningssekreteraren Helena Teréus har berett ärendet.

 

 

För rådet,

  

Kjell Asplund

Ordförande i Statens medicinsk-etiska råd



[1] Smer, Schablonersättning vid äggdonation – etiska aspekter (2016).