Remissvar avseende betänkandet Gör det enklare! (SOU 2012:33)

Remissvar ang. Gör det enklare SOU 2012 33 (pdf 180 KB)

2012-09-21 Dnr 22/12

Socialdepartementet

103 33 Stockholm

 

Remissvar ang. Gör det enklare! SOU 2012:33 (ert dnr S2012/3890/VS)

Statens medicinsk-etiska råd, SMER, har beretts tillfälle att yttra sig över ovan nämnda betänkande och överlämnar härmed sina synpunkter.

SMER är ett rådgivande organ till regeringen och riksdagen som har till uppgift att belysa medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv. Remissvaret är begränsat främst till de frågor som berör de medicinsk-etiska frågorna och förslaget om att rådets uppgifter ska integreras i den föreslagna Kunskapsmyndighetens område.

 

Allmänt

Utmärkande för betänkandet Gör det Enklare! SOU 2012:33 är att det inte är analytiskt i någon djupare mening. Utredningen listar en rad problem med nuvarande myndigheter och deras organisation. Däremot saknas resonemang om vad som fungerar väl i dagens organisationer och vilka lärdomar man kan dra av strukturer som idag fungerar tillfredsställande. Avsaknaden av fördjupad analys kan möjligen vara ändamålsenlig om man redan bestämt sig för framtida organisationsformer men försvårar för remissinstanserna att väga förslagens för- och nackdelar mot varandra.

 

Särskilt om förslagen som berör SMER och de etiska frågorna

Utredningen ger en kort beskrivning av SMER och presenterar ett förslag som innebär att SMER ska läggas ner och att rådets nuvarande arbetsuppgifter ska hanteras av en kunskapsmyndighet. Utöver detta innehåller utredningen endast en enda kommentar om medicinsk etik: ”utredningen bedömer att de etiska frågorna som rådet i dag hanterar kommer att få ökad betydelse och ska integreras i Kunskapsmyndighetens arbete ” (s. 207). Analys och argumentation kring SMERs uppdrag och organisation saknas.

SMER är idag en kommitté under Socialdepartementet med uppdrag att vara rådgivande till regering och riksdag i medicinsk-etiska frågor. Rådet har till uppgift att följa utvecklingen inom sådan forskning som kan anses känslig för den personliga integriteten och påverka respekten för människovärdet samt att vara en förmedlande länk mellan vetenskapen, politiska beslutsfattare och allmänheten. Rådets roll som rådgivande organ har nyligen förtydligats i samband med införandet av en ny bestämmelse, (2h §) i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), om vårdgivarens preciserade ansvar för etiska bedömningar i vården (Prop. 2009/10:83).

Rådet består av sju ledamöter från de politiska partierna samt en ordförande. I rådet deltar även utan beslutsrätt sakkunniga såsom representanter från patientföreningar, vårdprofessioner, Socialstyrelsen och Socialdepartementet samt sakkunniga med särskild kompetens inom medicin och medicinsk etik. SMER har en självständig ställning gentemot olika intressenter, något som i hög grad bidrar till möjligheterna att nå bred förankring i svåra medicinsk-etiska frågor.

Sverige var det andra land i Europa som instiftade ett nationellt etikråd. Liknande organ finns numera i samtliga EU-stater och i många andra länder. Nya nationella etikråd bildas kontinuerligt i de länder som ännu inte instiftat något. Som exempel kan nämnas Storbritannien som våren 2012 inrättade ett fristående nationellt bioetikråd, Emerging Science and Bioethics Advisory Committee, våren 2012. Internationellt går de nationella etikråden med motsvarande uppdrag som SMER ofta under beteckningarna national ethics council, bioethics councils eller bioethics committees. WHO, UNESCO och Europakommissionen stödjer på olika sätt utvecklingen av etikråd samt anordnar återkommande internationella nätverksmöten för erfarenhetsutbyte och dialog kring aktuella etiska frågor.

Även om utredningen är mycket knapphändig beträffande SMERs framtida organisation, så måste man tolka förslaget som att SMER ska inordnas i en linjeorganisation inom den föreslagna Kunskapsmyndigheten. Detta är direkt olämpligt. Själva tanken att rådets ställningstaganden skulle överprövas/godkännas av en myndighetsledning är främmande för SMER och dess politiska ledamöter och sakkunniga. Det skulle innebära att SMERs självständighet upphörde och att SMER inte längre skulle betraktas som ett nationellt etiskt råd med egen integritet.

Rådet finner därför att utredningens koppling mellan de medicinsk-etiska frågornas ökande betydelse och en inordning i en tilltänkt Kunskapsmyndighet är felaktig. Kopplingen är förmodligen en följd av att utredningen inte ägnat nämnvärd uppmärksamhet åt SMER och dess uppdrag eller åt de medicinsk-etiska frågorna. Jämför t. ex. med de utförliga resonemang som förs i utredningen kring IT-frågor, hälsoekonomi och tillsyn. Nya medicinska tekniker diskuteras huvudsakligen ur ett kostnadsperspektiv, medan etiska aspekter inte alls berörs. Det saknas analys av såväl de etiska frågorna i forskningens framkant som övriga medicinsk-etiska frågor samt av hur dessa frågor bäst fångas upp och bereds i den politiska beslutsprocessen.

SMER avvisar alltså lösningen med rådets inordning i en Kunskapsmyndighet. En förändring av SMER, dess roll, uppdrag och arbetsformer bör föregås av en fördjupad analys och beredning.

Rådet förordar mot bakgrund av betänkandets förslag att den nuvarande organisatoriska strukturen bibehålls, dvs. att SMER fortsätter som kommitté under Socialdepartementet.  Denna organisationsform är väl anpassad till SMERs uppdrag som rådgivare till riksdag och regering samt till det faktum att SMER består av politiska företrädare. Kommittéformen har hittills fungerat väl för SMERs uppdrag.

 

__

Rådet har beslutat om detta remissvar vid ordinarie sammanträde den 14 september. I beslutet deltog ledamöterna Kjell Asplund (ordförande), Chatrine Pålsson Ahlgren, Sven-Olov Edvinsson, Elina Linna, Barbro Westerholm och Anders Åkesson. I beredningen av ärendet deltog även Lars Berge- Kleber, Marianne Granath, Åsa Nilsonne, Nils-Eric Sahlin, Lovisa Strömberg och Elisabeth Wennlund, samtliga sakkunniga i rådet.

 

 

För rådet,

 

Kjell Asplund

Ordförande