Rapporter

Den kvantifierbara människan. Att själv mäta sin hälsa

I denna rapport sammanfattar Statens medicinsk-etiska råd (Smer) projektet om egenmätningar genom kroppsnära teknik och hälsoappar. Det övergripande syftet med Smers arbete har varit att mejsla fram vilka potentiella etiska problem som väcks, ge rekommendationer till beslutsfattare inför introduktion och användning av tekniken i hälso- och sjukvården samt lyfta de etiska frågeställningarna till samhällelig diskussion. [...]

Analys av foster-DNA i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21 – etiska aspekter. Smer 2015:1

Analys av foster-DNA i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21 – etiska aspekter. Smer 2015:1 Sammanfattning Fosterdiagnostik aktualiserar etiska frågor om självbestämmande, informerat samtycke, integritet, människovärde/människosyn, livskvalitet, jämlik vård, rättvisa och resursanvändning. Ur etisk synpunkt har NIPT flera fördelar jämfört med idag använda fosterdiagnostiska metoder. Provet kan utföras tidigare i [...]

Rapport 2013:2, Mitokondriebyte vid allvarlig ärftlig sjukdom – etiska aspekter

I rapport 2013:2 analyserar rådet en teknik som innebär att mitokondrier som bär på skadat DNA byts ut mot friska mitokondrier i samband med assisterad befruktning. Tekniken är en form av genterapi som eventuellt skulle kunna användas för att förhindra att allvarlig ärftlig sjukdom överförs från mor till barn. Det finns dock kunskapsluckor om vilka medicinska risker tekniken medför. Tekniken aktualiserar också frågan om det är etiskt godtagbart att orsaka genetiska förändringar som går i arv.

Assisterad befruktning – etiska aspekter, rapport 2013:1

Att få bli förälder är för många människor grundläggande för meningsfullheten med livet. Bland dem som önskar få barn är uppskattningsvis 10–15 procent ofrivilligt barnlösa av en eller annan anledning. Barnlösheten kan bero på olika medicinska problem eller andra faktorer, såsom livsstil eller sexuell läggning.
De medicinska möjligheterna till assisterad befruktning överträffar i dag vad vi kunde föreställa oss för 20 år sedan. Verksamheten har ökat och man beräknar att cirka 3 procent av alla barn som föds i Sverige i dag har tillkommit genom IVF (provrörs-befruktning). I takt med den medicinska utvecklingen har den samhälleliga attityden till assisterad befruktning gått ifrån att vara förhållandevis återhållsam till att bli mer tillåtande.

Assisterad befruktning – synpunkter på vissa frågor i samband med befruktning utanför kroppen

1995-04-05 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Härmed överlämnas Statens medicinsk-etiska råds synpunkter på vissa frågor i samband med befruktning utanför kroppen i enlighet med Socialdepartementets uppdrag (dnr S94/1550/S). Rådet har under arbetet haft professor Bernt Kjessler, Linköping som medicinsk rådgivare och samtalsparter. Synpunkterna delas av Gunnar Bengtsson, ordförande; ledamöterna: Mary Frank, Bo Holmberg, Eva Ljunggren, Bertil [...]