Statens medicinsk-etiska råd (Smer) analyserar i en ny rapport etiska frågor i samband med sena aborter. Rådet anser att en sänkt abortgräns bör undvikas, men att åtgärder bör vidtas för att minska antalet aborter nära gränsen för livsduglighet.
Framsteg inom vården av extremt för tidigt födda barn har gjort att två av abortlagens målsättningar kommit i tydligare konflikt med varandra: att ge kvinnor möjlighet till sen abort där det finns synnerliga skäl och att undvika att livsdugliga foster aborteras.
Statens medicinsk-etiska råd (Smer) publicerar i dag rapporten Livstecken efter sen abort. Rapporten är en analys av etiska frågeställningar som kan uppstå i samband med aborter nära livsduglighetsgränsen. Rådet har särskilt analyserat frågan om hur vården bör förhålla sig om ett foster som föds fram efter en sen abort visar livstecken, i synnerhet om det skulle visa tecken på att kunna vara livsdugligt.
Att ett livsdugligt foster skulle födas fram efter en sen abort är enligt rådets bedömning en mycket osannolik händelse, som dock inte helt kan uteslutas med dagens praxis för sena aborter.
– Ett foster som visar livstecken efter en sen abort är både etiskt och juridiskt att betrakta som ett barn och måste jämställas med andra barn när det gäller grundläggande rättigheter som rätten till liv. Men att rädda ett foster till liv efter en sen abort är en etiskt mycket komplicerad situation. Därför är vårt budskap att situationen där ett eventuellt livsdugligt foster föds fram måste undvikas så långt det är möjligt, säger Kjell Asplund, ordförande i Smer.
Sverige har redan i dag mer begränsade möjligheter för sen abort än många andra länder, framför allt vid fosterskada. Smer anser att en sänkt gräns för sen abort bör undvikas, då det skulle innebära att ett antal etiskt angelägna sena aborter inte kommer att kunna genomföras. I stället menar Smer att åtgärder bör vidtas för att minska antalet aborter nära den nuvarande gränsen för sen abort, 22 veckor. Bland annat föreslår Smer att professioner och vårdgivare undersöker möjligheten att tidigarelägga det ultraljud som gravida kvinnor erbjuds i vecka 18–20, då många fosterskador upptäcks.
Smer föreslår vidare att regeringen ser över om livsduglighetsgränsen i abortlagen skulle kunna ersättas av en fast veckogräns för sen abort, som man har i många andra länder. Detta för att inte kommande framsteg inom vården av för tidigt födda ska leda till att abortgränsen sänks. Smer föreslår även att frågan om att erbjuda feticid i samband med sena aborter utreds. Feticid innebär att man injicerar ett läkemedel till fostret innan aborten inleds som medför att hjärtat stannar. Metoden används i flera länder som har en fast gräns för sen abort för att säkerställa att syftet med aborten kan uppnås.
– Livsduglighetsgränsen kom till i en annan tid, där man inte såg framför sig dagens medicinsk-tekniska utveckling. Vi menar att en framtida utveckling där utrymmet för sen abort successivt minskar vore olycklig, och att man därför bör överväga en fast veckogräns, säger Kjell Asplund.
Sena aborter
Efter den artonde graviditetsveckan får abort enligt abortlagen endast utföras med tillstånd från Socialstyrelsens rättsliga råd. Tillstånd får endast ges om det finns synnerliga skäl och får inte ges om fostret kan antas vara livsdugligt. Rättsliga rådet har sedan länge som praxis att bevilja sen abort fram till dag 21+6 (tjugoen veckor och sex dagar).