Utbrott och spridning av smittsamma sjukdomar väcker svåra etiska, juridiska, ekonomiska och praktiska utmaningar för såväl individen som för samhället. Hur dessa utmaningar hanteras har betydelse för medborgarkontraktet – tilliten mellan den enskilde individen och det demokratiska systemet, förtroendet för samhället, solidariteten mellan medborgarna – lika väl som för solidariteten mellan länder, skyddet av sårbara grupper och folkhälsan i stort.
Det centrala syftet med åtgärder under en pandemi är att skydda befolkningen mot sjukdom och död. Smittspridning måste motverkas och de som smittas måste tillförsäkras den vård de behöver, samtidigt som människor med annan allvarlig sjukdom inte får åsidosättas. Restriktioner och andra åtgärder som införs för att bekämpa en pandemi kan samtidigt ha en negativ inverkan på befolkningens hälsa och kan innebära inskränkningar i grundläggande demokratiska fri- och rättigheter, självbestämmandet och den personliga integriteten. Både själva pandemin och åtgärderna för att bekämpa den kan leda till samhällsekonomiska konsekvenser och andra sekundära effekter som på sikt hotar liv och hälsa. Konsekvenserna av en pandemi kan således vara omfattande och slå mot hela samhället.