Etiksamtal dödshjälp Smer Visby 2017

Smers etiksamtal under almedalsveckan: Dödshjälp – hur kommer vi vidare i debatten?

Frågan om dödshjälp är känslig och skär genom de politiska partierna. Vilka etiska avvägningar handlar det om? Hur kan vi ta till vara andra länders erfarenheter för att fördjupa debatten? Det diskuterades vid Smers etiksamtal under almedalsveckan.

Se filminspelningen här;

https://m.youtube.com/watch?v=mOcMVdKL-Uo

På seminariet togs bl.a. följande frågor upp.

Frågan om dödshjälp är en ideologisk fråga som skär igenom partierna

Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd, Smer, konstaterade att frågan om dödshjälp är en ideologisk fråga som skär igenom de politiska partierna. Det finns ingen enighet mellan riksdagspartierna, men många medborgare vill ha rätt till dödshjälp. Smer har diskuterat den här frågan genom åren och vill bidra till samhällelig debatt om denna komplexa fråga. Smer har valt att använda termen dödshjälp och ”assisterat döendee”..

Smer kommer under hösten att publicera ett kunskapsunderlag om dödshjälp med fokus på Oregon-modellen. Där listar Smer argument, sammanfattar vetenskaplig litteratur och officiell statistik. En del argument i debatten har inte så starkt stöd. Det finns också stora kunskapsluckor. Till skillnad från en offentlig utredning kommer Smer inte att redovisa några ställningstaganden.

Henrik Lax, fd riksdagsledamot i Finland för Svenska folkpartiet, initiativtagare medborgarinitativet Finland: Det är oerhört många människor i Finland som funderar på frågan om rätten till dödshjälp. Rätten till palliativ sedering räcker inte. I Finland kan medborgarna lägga fram sk. medborgarinitiativ för att bereda lagstiftningsfrågor till riksdagen. I höstas samlade frågan om att legalisera eutanasi 63 000 stödnamn på bara två månader. Förslaget stämmer med det Holländska, och går ut på att dödshjälp behövs som alternativ till outhärdligt lidande som inte kan lindras av palliativ vård. Det handlar om de som är obotligt sjuka i livets slutskede. Ska vi respektera människans autonomi att avgöra detta? Det förutsätter att patient och läkare har gått igenom frågan, att personen ska lämna en enträgen begäran, vara vid sunda vätskor och inte ha en depression. Vi kan aldrig förhindra självmord. Tvivlar vi på domarkår och poliskårs möjlighet att beivra flagranta missbruk?

Frågan om dödshjälp är en återkommande fråga i Finlands riksdag. De flesta partierna i Finland är delade i denna fråga, utom de gröna som har ett partibeslut att stödja en legalisering av eutanasi.

Barbro Westerholm, Riksdagsledamot, ledamot, Statens medicinsk-etiska råd (L)

Liberalismen bygger på ett samhälle där människor kan leva som de vill utan att skada andra. När det rör frågor om livets början och livets slut samt samlevnadsfrågor är flera inblandade. Det behövs diskussion, analys och en kunskapsbas.

Opinionsmätningar visar att detta är en viktig medborgarfråga som vi inte kan slå dövörat till för. Det är politikers ansvar att försöka besvara den. Det är viktigt att vi har ett bra kunskapsunderlag, och drar nytta av vad det finns för erfarenheter i andra länder. Vi politiker behöver ta ansvar och skapa ett politiskt ramverk kring frågor om dödshjälp. Människor måste kunna känna trygghet. Min förhoppning är att frågan ska bli föremål för en utredning med öppna direktiv.

Anna-Lena Sörenson, Riksdagsledamot, vice ordförande socialutskottet, ledamot, Statens medicinsk-etiska råd (S)

Liberaler har inte monopol på en liberal människosyn, vi vill också respektera människors vilja och önskan, men frågan om dödshjälp är svår och komplicerad och den är inte partiskiljande. Det är bara Miljöpartiet som har tagit ställning för en utredning om dödshjälp, precis som i Finland, men mp driver inte frågan aktivt. Gabriel Wikström har i en interpellationsdebatt sagt att det behövs en djupare och mer omfattande debatt.

Frågan om dödshjälp är inte mogen för en utredning. Svarar man på enkätfrågor är det lätt att oreflekterat svara ja. Många säger sig vara för dödshjälp för att de har en felaktig uppfattning om hur den palliativa vården fungerar. Men frågan handlar om vår syn på livet, döden, lidande och hur människors fria vilja betraktas. Det rör både fakta och principiella åsikter. Därför är det bra att diskutera, vända och vrida på frågan.

Emma Henriksson, Riksdagsledamot för KD och ordförande socialutskottet: För KD handlar frågan om aktiv dödshjälp om frågan om liv. Hur ser vi på livet, och på värdet av människans liv. Erfarenheter från länder som har dödshjälp är att det leder till en gradering av människors liv och vems liv som är värt att leva. Ska man få avsluta sitt liv som om den psykiska smärtan upplevs som olidlig som 80-åring? 8-åring? 18-åring? Då har vi graderat människors liv utifrån ålder. Kommer gradering utifrån förmågor sedan?

Hur man frågar i opinionsundersökningar avgör vilka svar man får. Människor som varit med om svåra olyckor säger efter ett par år: ”Vilken tur att jag inte fick dödshjälp! Det finns andra saker som gör livet värt att leva.”

Det är bra med ett kunskapsunderlag. Men alla frågor behöver inte utredas. Om man ska tillsätta en utredning bör man vara beredd att gå i denna riktning. Detta rör grundläggande frågor, inte minst förtroendet för hälso- och sjukvården. Attityder gentemot medmänniskor har förändrats. För 20 år sedan var det sällan någon offentligt framförde rasistiska ställningstaganden. Om vi inför rätten till assisterat självmord kommer det att driva på negativa attityder mot människor som kostar mer.

Vi behöver istället fokusera på att lindra människors lidande och smärta som gör att människor inte längre vill leva, oavsett orsak, och prioritera resurser till det. Vårdens uppgift är att ta ansvar för helheten.

Barbro Westerholm: Det finns många myter som kunskap kan slå hål på. Depression är en sådan fråga som kommer att tas upp i Smers kunskapsunderlag. Det är viktigt att skilja mellan smärtsamma sjukdomar och livsleda. Hur gör vi för at människor ska känna sig behövda och inte sorteras bort vid pensioneringsdagen, men det är en annan fråga.

Anna-Lena Sörenson: Som politiker kan vi inte väja för de svåra frågorna.  Människor som är svårt sjuka blir ofta deprimerade. Det är svårt att avgöra vad som  är fri vilja.

Chatrine Pålsson Ahlgren, KD, Smer: Om palliativ vård var tillgänglig för alla över hela landet oavsett diagnos skulle betydligt färre säga att de har behov av dödshjälp, det är jag ganska övertygad om.

En läkare i publiken: Vi måste diskutera kvaliteten i vården i livets slutskede. Det är förvånande att de uppgifter vi har från kvalitetsregister och palliativregister bygger på vårdens syn på kvalitet. Vården behöver utvecklas genom att lyssna och lära av patienter och närstående. Vi måste få möjlighet att diskutera dödskvalitet, och när vi bör sluta behandla. Närstående säger ofta att vården behandlat alldeles för länge och för hårt.

Björn Cedersjö Sveriges kristna råd – Det är jättebra med detta samtal. Ingen kyrka har tagit officiellt beslut att bejaka dödshjälp, men enskilda funderar. Det är bra med ett gott kunskapsunderlag, med goda faktaargument och värderingsargument. Det saknas allt för ofta. Har inte Smers arbete samma karktär som en utredning skulle komma att få?

Anna-Lena Sörenson: Ja, vi behöver patientinflytande och patienternas synpunkter på registren, bättre täckning och vården måste göra brytpunktsbedömningar. Innan vi gjort detta och kan lita på underlaget är det väldigt svårt att ta beslut om dödshjälp. Vi vet inte tillräckligt. Det behövs mer forskning.

Ingemar Engström, Smer: En utredning kan vara ett sätt att komma vidare när positionerna är låsta. Det underlättar även argumentationen för dem som är emot dödshjälp, att tydliggöra vad man är emot. En utredning behöver inte vara förutbestämt. Jag ingår i Smers arbetsgrupp som tar fram kunskapsunderlag om dödshjälp, och det finns fantastiskt mycket forskning och transparenta data från offentliga källor. Det finns ingen motsats mellan palliativ vård och dödshjälp. Det är inte en enkel fråga hur man ska se på en deprimerad persons beslutsförmåga. Metoder finns men de är inte absoluta. Men det är skillnad mellan en livstrött person och en som har en klinisk depression.

Frågan är vem som ska få bestämma över ens liv. Det är inte förbjudet att ta livet av sig. Inte heller att hjälpa någon annan att göra det, om man inte är vårdpersononal. Detta är en medborgarfråga, inte en läkarfråga. Är det inte ett demokratiskt problem om en majoritet vill ha utredning om riksdag sätter sig emot?

Nils Lynöe, professor i medicinsk etik: Är det inte ett problem med svensk lagstiftning när t.ex. en ung ryggmärgskadad person med många år framför sig har rätt att få bli sövd och avbryta livsuppehållande behandling medan man inte har rätt att få dödshjälp när man är i livets slut och har några veckor kvar?

Olika syn på det politiska trycket i frågan

Barbro Westerholm: Frågan kommer nästan alltid upp när jag reser runt i landet. Människor vill känna sig trygga och veta vad man har för möjligheter vid livets slut. Det finns många unga liberaler som vill utveckla vår syn på dödshjälp. De vill ha självbestämmande, de kan ha haft mor- och farföräldrar som drabbats av cancer eller ALS, och sett att de inte längre vill hålla fast vid livet. Frågan kommer upp på L:s landsmöte i höst.

Anna-Lena Sörenson: Det finns inte ett stort politiskt tryck i frågan om dödshjälp, det är inte en ständigt pågående debatt, inte många motioner i riksdagen och inte heller till partikongresser. Denna fråga rör värderingar, och kan inte avgöras bara med kunskap.. Det är viktigt att ha respekt för varandras åsikter, och för kunskap som finns och inte finns.

Vi har enligt lagstiftningen rätt att avstå vård, men inte rätt att be om särskild vård. Dödshjälp är självklart en medborgarfråga, men frågan har stor impact i vården, för läkare och vårdpersonal som måste ta om hand detta. Läkarförbundet är emot. Jag är rädd för vad ev. rätt till dödshjälp kan leda till i vården.

Emma Henriksson: Det är inget politiskt tryck i frågan om dödshjälp. När frågan tas upp med mig är det från funktionshinderrörelsen, som är oroad. De menar att det finns en påbörjande trend att ifrågasätta rätten att leva för människor som kostar. Frågan handlar om så mycket mer i vården. Det är bra att vi har detta samtal. Det är inte en läkarfråga utan en demokratifråga.

Text: Karin Mossler, Smers sekretariat