Smers etiksamtal i Almedalen: Bör vi göra oss till bättre människor med teknikens hjälp?

Det finns flera olika tekniker som skulle kunna användas för att påverka mänskliga beteenden och/eller karaktärsdrag. Exempel är gentekniska metoder som CRISPR, olika hjärnstimuleringstekniker eller läkemedel som påverkar hjärnans funktion på biokemisk väg.

Tanken på att förändra människors egenskaper väcker många etiska frågor. Om möjligheten fanns att förbättra vissa egenskaper, hur skulle detta påverka synen på mindre ”framgångsrika” människor och i förlängningen alla människors lika värde? Och om tekniken används till att ge människor egenskaper som inte bara gynnar individen utan gör oss till bättre, mer moraliska människor? Detta diskuterades vid Smers frukostseminarium i Almedalen om moralisk enhancement.

Kenneth Johansson, moderator och ordförande i Smer hälsade välkommen, och berättade kort om rådets sammansättning och roll och presenterade därefter övriga paneldeltagare. Han inledde etiksamtalet med att ställa frågan om inte människan alltid försökt hitta vägar för att förbättra sig själv och om moralisk enhancement kan vara en lösning på några av mänsklighetens utmaningar. Därefter kommenterade paneldeltagarna ämnet utifrån sina olika perspektiv.

Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska Kyrkan, instämde i att människan alltid strävat efter förbättring, bl.a. genom barnuppfostran, proteser och hjälpmedel. Hon konstaterade att förbättring av människan vid sjukdom accepteras som okontroversiellt, medan det blir mer etiskt problematiskt när det handlar om att förbättra en helt frisk kropp. Och när vi pratar om moralisk enhancement, vilken moral menar vi då? Antje Jackelén framhöll att det är en etisk skillnad i förändringar som stannar hos en individ och sådana genetiska förändringar som går i arv. Dessutom, hur tar man ansvar för något som kan påverka hela mänskligheten och som man inte vet konsekvenserna av? Hon menade vidare att en god människa är en människa som frivilligt väljer att vara det och att det är svårt att tänka sig en godhet som inte tränas genom att tampas med sin motsats.

P C Jersild, författare och tidigare sakkunnig Smer, lyfte fram att man i första hand måste bestämma sig för vilka egenskaper man vill förädla och i andra hand vilka individer. Han påpekade vikten av frivillighet men ifrågasatte samtidigt effekten av att bara välja ut ett fåtal individer och vad syftet med detta skulle vara. Han framhöll vidare att egenskaper inte sitter i en gen utan är resultatet av ett komplext samspel mellan olika gener. P C Jersild ville i stället lyfta fram demokrati och jämställdhet som exempel på hur människan förbättrat sina levnadsvillkor radikalt bara under de senaste 100 åren.

Stellan Welin, professor em. i bioteknik, kultur och samhälle vid Linköpings universitet, menade att ett möjligt exempel på moralisk enhancement kunde vara medicinering av våldsbenägna män, men att det härmed väcks etiska frågor kring frivillighet etc. Han kunde själv tänka sig att bli en bättre människa, men uttryckte samtidigt rädsla för ett samhälle där alla har piller hemma i syfte att förbättra olika egenskaper och frågade sig: vem blir jag då? Stellan Welin pekade i likhet med Antje Jackelén på riskerna med att göra förändringar i gener som sedan går i arv och hur lite man vet om vilka konsekvenser detta medför.

Flera i panelen lyfte också frågeställningar kring vad som är önskvärt mänskligt beteende i framtiden och vilken typ av samhälle vi bör sträva efter. I stället för moralisk enhancement framhöll flera vikten av att leva hållbart i förhållande till miljön och ändliga resurser samt att människor med personlighetsdrag och känslor som avviker från normen för vad som anses önskvärt och eftersträvansvärt, såsom personer med autism och ångest, kan ha avgörande betydelse för samhällsutvecklingen.

Panelen rekommenderade avslutningsvis att Smer fortsätter följa forskningsfronten på området och bidra till samhällsdebatten.

Se webbfilm från etiksamtalet.