Smer kommenterar: Hjärndoping

Var går gränsen mellan att bota och förbättra? Kan medicinska behandlingsmetoder användas för att förbättra den kognitiva förmågan hos friska individer? Vilka risker och etiska aspekter kan finnas?

Det senaste dokumentet i serien ”Smer kommenterar” tar upp s.k. hjärndoping, eller kognitiv prestationshöjning hos friska individer. Det handlar om läkemedel och neurotekniska metoder som har utvecklats för att behandla sjukdomstillstånd, men som även används i syfte att förbättra funktioner som minne och koncentration hos friska individer.

Trots att forskningsstödet för de ”hjärndopande” effekterna är ganska bräckligt finns det ett stort intresse för fenomenet. Enligt flera undersökningar förekommer det exempelvis att studenter tar centralstimulerande ADHD-läkemedel för att förbättra sina studieprestationer. Det är dock inte kartlagt i vilken utsträckning detta förekommer i Sverige. Även tekniker som deep brain stimulation (DBS) och transkraniell magnetstimulering (TMS) tas upp.

Ämnet hjärndoping väcker flera etiska frågor kring rättvisa, människovärde och människosyn som diskuteras och kommenteras i dokumentet.

Smer kommenterar: Hjärndoping – kognitiv prestationshöjning hos friska personer (pdf 456 KB)

Pressmeddelande hjärndoping (pdf 60 KB)

I dokumentserien ”Smer kommenterar” sammanfattas och kommenteras nationella och internationella rapporter i aktuella medicinsk-etiska frågor. Den aktuella kommentaren gäller en rapport från Frankrikes nationella etikråd (Comité Consultatif National d’Ethique): The Use of Biomedical Techniques for “Neuroenhancement” in Healthy Individuals: Ethical Issues.

 Läs även Kjell Asplunds krönika på ämnet ”moralisk enhancement”.