istockphoto

Etiskt nej till medfinansiering i hälso- och sjukvården

Ingen ska kunna köpa sig till bättre vårdkvalitet i den offentliga vården, anser Statens medicinsk-etiska råd (Smer) i en rapport som publiceras idag.

Rådet anser att medfinansiering strider mot hälso- och sjukvårdens mål och värdegrund: en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har det största behovet ska ges företräde. Rådet menar att medfinansiering kan komma att påverka denna värdegrund genom att man gradvis riskerar att överge tanken om en offentligt finansierad sjukvård av hög kvalitet till alla. Resultatet kan bli en offentlig sjukvård på låg basnivå och risk för en ökad grad av ojämlikhet i hälsa. Smer uppmanar nu landstingen att göra fördjupade etiska analyser inför beslut om med- och egenfinansiering av enskilda hälso- och sjukvårdsinsatser.

Bakgrunden till Smers rapport är att en ny form av medfinansiering under senare år har introducerats i några landsting. Patienten kan i vissa fall välja en dyrare produkt i samband med behandling och själv stå för merkostnaden. Det kan till exempel gälla val av dyrare speciallinser i samband med starroperationer eller en annan dyrare hörapparat än de offentligt finansierade modellerna.

Det främsta argumentet för medfinansiering är att patientens valmöjligheter ökar. Patienten får möjlighet att välja produkter och tjänster som ligger utanför det som erbjuds inom den offentligt finansierade vården, även om hon då själv får bekosta mellanskillnaden.

Men Smer menar att det utifrån ett etiskt perspektiv finns fler argument som talar emot medfinansieringsmodeller än som talar för:

  • Medfinansiering skulle i många fall innebära att man som patient kan köpa sig till bättre kvalitet i den offentligt finansierade vården – vård ges då inte på lika villkor för alla.
  • Medfinansiering av hälso- och sjukvårdsinsatser kan skapa undanträngningseffekter, vilket i så fall drabbar andra patienter.
  • Tilliten och förtroendet för den offentligt finansierade vården riskerar att minska om patienten inte i första hand är patient, utan behandlas som kund.
  • Om patienten erbjuds särskilda insatser till medfinansiering finns det risk att betalningsviljan för den skattefinansierade gemensamma vården undergrävs.

 – Att lägga till pengar för att få någonting bättre i den offentliga vården såsom ett eget rum, bättre mat vid sjukhusvistelse, en mer avancerad lins eller hörapparat är inte etiskt godtagbart, säger Kjell Asplund, ordförande i Smer. Vi kan inte blunda för de långsiktiga samhälleliga och etiskt känsliga konsekvenserna för nya vårdvals- och finansieringsformer av vård. Den samhälleliga diskussionen måste ske nu – innan medfinansiering införs i fler landsting.

Med- och egenfinansiering i vården – etiska aspekter (pdf 1009 KB)