Etik kring expertutlåtanden i rätten

Kjell Asplund, ordförande i Smer och ledamot i Bergwallkomissionen, inledde seminariet med att reflektera kring kommissionens utredning av Sture Bergwall-målen. Han drog även paralleller till rättsprocesser som involverar incest och skakvåld. Han pekade bland annat på den avsaknad på kritisk granskning som har funnits angående experters vittnesmål och ifrågasatte den praxis som har inneburit att domstolar återkommande anlitat samma experter i liknande mål. Han underströk vilka svåra etiska frågor som domstolar har att behandla när det gäller rättsprocesser angående svåra skador för barn.

– Hur ska samhället agera så att både rättssäkerhet och barnens trygghet tillgodoses? frågade Kjell Asplund.

Anders Wahlberg, ordförande i psykologförbundet, gav en bild av psykologens roll i rättsprocesser. Han menade att psykologer som kallas som expertvittnen av domstolen ställs inför en svår uppgift som de ofta har ingen eller liten erfarenhet av. I behandlingsrummet är psykologens uppgift att se till barnets bästa medan det i rättssalen är en fråga om att utreda sanningen. Det kan vara svårt för en psykolog att förhålla sig objektiv i detta nya sammanhang, menade Anders. Han underströk också att det som sägs i rätten bör bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Ingemar Engström, professor i barn- och ungdomspsykiatri och sakkunnig i Smer, inledde med att berätta att han själv inte var medveten om hur ofta barn och ungdomspsykiatriker anlitas i rätten när han valde yrkesbana. Han underströk hur svårt det kan vara att göra bedömningar inom områden där det finns väldigt lite vetenskap och beprövad erfarenhet att gå efter, som exempelvis när han var med och bedömde ett pilotfall angående apatiska flyktingbarn, ett tillstånd som det fanns väldigt lite kunskap kring på den tiden. Ingemar menade också att man bör vara medveten om att det kan finnas flera olika erfarenheter och upplevelser av sanningen, och att en kombination av fakta och värderingar ligger bakom alla beslut, även inom sjukvården.

Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, docent i straffrätt, fd JO och fd huvudsekreterare vid Smer, framhöll att man måste ha respekt för rollfördelningen i rättssalen och inse att det är domstolen som dömer. Expertvittnets roll är att bidra med kunskap men han/hon har inget ansvar för att det blir rätt beslut. Experten kan inte heller använda rättsväsendet för att hjälpa en patient. Hans-Gunnar menade att det kan finnas en risk med att experter blir alltför engagerade inom ett visst område.

En av slutsatserna som drogs utifrån den gemensamma diskussionen var att det finns kulturskillnader mellan de olika områden som jurister respektive läkare och psykologer representerar, och att båda sidor skulle tjäna på att lära av varandra.

Se inspelningen av seminariet under Nyheter- Videos.