Banbrytande genteknik med etiska dilemman

Den snabba forskningsutveckling som följt kring tekniken CRISPR/Cas9 har gett upphov till en internationell debatt med flera frågor i fokus, exempelvis:

  • Kan det vara etiskt godtagbart att göra ärftliga genförändringar om syftet är att förhindra svåra sjukdomar? Vilka risker kan finnas om detta tillåts? Vilka alternativ finns?
  • Bör forskning som innefattar genförändringar på befruktade ägg uppmuntras eller förbjudas?
  • Hur kan en ansvarsfull utveckling av tekniken garanteras? Vilket ansvar har forskare och allmänföreträdare?

För att belysa dessa frågor anordnade Smer, Gentekniknämnden och Rifo (Sällskapet riksdagsledamöter och forskare) ett gemensamt seminarium i riksdagen den 4 november. I programmet medverkade experter från olika områden såsom molekylärbiologi, klinisk genetik, etik och idéhistoria. Från Storbritannien hade Peter Thompson från Storbritanniens Human Fertilisation and Embryology Agency även bjudits in för att berätta om hur brittiska myndigheter inhämtade synpunkter från allmänheten i lagstiftningsprocessen kring s.k. mitokondriebyte.

Seminariet avslutades med en paneldebatt där riksdagsledamöter från olika partier diskuterade och reflekterade utifrån dagens föreläsningar. En av slutsatserna från diskussionen var att vi varken kan eller bör stoppa teknikens utveckling, däremot krävs det reglering och kontroll kring vad den ska få användas till. En annan slutsats var att det är viktigt att föra en bred diskussion kring teknikens möjligheter och risker.

Mer information och program för seminariet finns på Rifos webbplats.

Tidigare i år publicerade rådet en Smer kommenterar om CRISPR/Cas9. Seminariet i riksdagen var en uppföljning på denna publikationen och ett försök att stimulera till en bred diskussion om etiska aspekter på genredigeringstekniker.