När den egna könsidentiteten inte stämmer överens med det registrerade könet (det kön man tilldelades vid födseln) talar man om könsdysfori. Könskorrigering (könsbekräftande vård) är olika medicinska behandlingar som syftar till att kroppen bättre ska stämma överens med könsidentiteten. Inslag i könsbekräftande vård kan vara hormonbehandling och kirurgi.
För att få genomgå sådan könskorringering som innebär ingrepp i könsorganen måste man byta juridiskt kön. Sedan kravet på sterilisering för att få byta kön togs bort 2013 finns däremot inget krav på att genomgå någon medicinsk behandling för att byta juridiskt kön. Kravet är att man fyllt 18 år och lever i enlighet med det kön man vill byta till.
En del personer identifierar sig varken som man eller kvinna (ickebinära). I Sverige kan man endast ha juridiskt kön man eller kvinna. Några länder accepterar även ett tredje kön.
En annan grupp där könskorrigering kan bli aktuell är personer som föds med så kallad intersexvariation, det vill säga olika tillstånd där kroppen inte enkelt går att könsbestämma. För denna grupp finns ingen nedre åldersgräns. För barn som inte själva kan besluta om sin vård kan föräldrarna ta beslut.