Statens medicinsk-etiska råd (SMER) » Nyheter

Ny krönika på webbplatsen

Karin Wilbe Ramsay — Mon, 15 Apr 2013 12:42:26 +0000

Från och med idag kan du läsa Krönikan här på webbplatsen där medlemmar ur Smer skriver fritt om ämnen med anknytning till rådets verksamhet. Innehållet i krönikan svarar skribenten själv för. Första krönikan är skriven av Åsa Nilsonne, psykiater och sakkunnig i Smer, och handlar om genetiska samband inom familjen ur ett vidare biologiskt perspektiv.

Vid resonemang om assisterad befruktning och adoption diskuteras ofta vilken betydelse genetiska samband mellan barn och föräldrar har. Då kan det vara intressant att höja blicken och fråga sig hur det ser ut hos övriga arter på jorden. Vilka olika genetiska samband och familjekonstellationer förekommer i naturen?

Krönikan:

Släktskap inom familjen – från noll till hundra procent

Åsa Nilsonne, psykiater, professor i medicinsk psykologi och sakkunnig i Smer

Det finns i runda slängar en miljon arter som lever på vår planet, och alla dessa förökar sig. För att sätta in frågor om mänsklig reproduktion i ett större perspektiv kommer här en liten överblick över hur det genetiska släktskapet mellan föräldrar och ungar kan se ut bland jordens övriga c:a 999 999 arter. För enkelhetens skull lämnar jag växterna utanför den fortsatta diskussionen, deras reproduktion är nästan surrealistiskt divers.

Jag utgår ifrån två definitioner av förälder:

a) förälder är en individ som tar hand om en unge så att den kan överleva och utvecklas.

b) förälder är en individ som bidragit med genetiskt material som gjort att den unga individen kunde bli till.

Så hur stor genetisk likhet finner vi då mellan förälder och barn/avkomma? Intressant nog kan vi täcka in hela spannet från noll till hundra procent.

Om vi startar med dem som har en hundraprocentig genetisk likhet så går den modellen ut på att föräldern helt enkelt gör genetiska kopior av sig själv. Varje avkomma blir därmed en identisk tvilling till modern och till syskonen. Arter som kan föröka sig på det sättet är exempelvis en del bladlöss, skorpioner, en del hajar, vissa ödlor. Motsvarigheten hos människa skulle vara att klona sig själv, dvs att utgå ifrån ett eget ägg och att föra in hela sitt egna kärn-DNA i det ägget. Allt DNA i den nya individen blir då detsamma som hos föräldern (modern).

Ett annat sätt att åstadkomma en hundraprocentig likhet är att vara tvåkönad. Då kan individen producera båda sorters könsceller samtidigt, och sedan befrukta sina egna ägg med egna spermier.

I andra änden av spektrat har vi föräldrar som tar sig an andras ungar, frivilligt eller ofrivilligt. Det finns dokumenterade fall av samkönade fågelpar som tar över andras ungar och sedan tar hand om dem. Adoption av besläktade och icke-besläktade ungar har rapporterats hos bland andra valrossar. En del arter, som exempelvis göken, sätter i system att låta någon annan föda upp deras ungar.

Sedan har vi en mängd konstellationer där ungarna är släkt med den ena föräldern men inte den andra. Honor av arter som vanligen inte är parbildande kan slå sig samman och samarbeta kring omhändertagandet av bådas ungar, detta har setts hos vårtsvin och rödräv. Hos vissa gäss och måsar har ”bisexual parenting trios” observerats där tre vuxna deltar i omvårdnaden av ungarna, och har sexuella relationer med både den samkönade och den olikkönade medföräldern.

Andra konstellationer som dokumenterats är samkönade fågelpar hos en del måsar. Dels kan par bestående av två honor få ungar med en hane som inte sedan deltar i att föda upp ungarna, dels kan par bestående av hanar tillfälligt umgås med en hona som de sedan jagar bort när hon har lagt ägg som hanarna sedan ruvar. I båda ovanstående situationerna är ungarna bara släkt med den ena föräldern.

En del arter byter kön under livstiden, exempelvis flertalet räkor som är hanar när de är små, och som sedan övergår till bli honor när de har vuxit till en viss storlek. För en del arter är det tvärtom, de startar livet som honor och övergå sedan till att bli hanar när de blir större.

Apropå adoption och genetisk likhet kan det kanske vara bra att påminna om att om en människa adopterade en liten schimpans så skulle förälder och barn vara till drygt 98% genetiskt identiska, så de skillnader vi talar om är minimala, jämfört med alla likheter (alla gener som kodar för en kroppstemperatur på 37 grader, två armar, två ben, en lever, två njurar och så vidare är ju identiska).

Sammanfattningsvis finns det stor variation i graden av genetisk likhet mellan föräldrar och unga i olika biologiska system. Det är därför vanskligt att använda ”det naturliga” som norm vid diskussioner om mänskig reproduktion, om inte för att påminna oss om att det i naturen finns en mycket stor variation på temat släktskap mellan den unga individen och den som är ”biologisk” eller ”social” förälder.

Huvudsakliga källor:

Sadava, Hillis, Heller & Bernbaum. Life, the science of biology, nionde upplagen 2011. Sinauer Associates Inc.

Bruce Bagemihl. Biological Exuberance, Animal Homosexuality and Natural Diversity 2000. St Martins Press.

Genetisk modifiering av könsceller eller befruktade ägg? Öppet seminarium om mitokondrie-utbyte

Karin Wilbe Ramsay — Fri, 12 Apr 2013 13:57:06 +0000

Mitokondriellt nedärvda sjukdomar kan orsaka mycket svåra sjukdomstillstånd, lidande och för tidig död, ofta hos barn. Sjukdomen ärvs från modern och beror på att äggcellens cytoplasma innehåller muterat, sjukdomsframkallande DNA. Genom att byta ut det sjukdomsalstrande mitokondrie-DNA:t mot ”friskt” mitokondrie-DNA från ett donerat obefruktat eller befruktat ägg ges ett par där kvinnan bär på anlag för mitokondriella sjukdomar möjlighet att få ett friskt barn. Även senare generationer skyddas mot sjukdomen.

Mitokondrie-utbyte i syfte att förhindra överföring av mitokondriella sjukdomar är en principiellt viktig, etisk fråga. Å ena sidan innebär tekniken en ny möjlighet att undvika ärftliga sjukdomar som ofta innebär svårt lidande och tidig död. Å andra sidan innebär tekniken genetisk modifiering av obefruktade eller befruktade ägg, vilket hittills har betraktats som principiellt oacceptabelt och är förbjudet i Sverige enligt lagen om genetisk integritet.

Smer analyserar för närvarande denna fråga ur ett etiskt perspektiv – och vill med detta öppna seminarium belysa och diskutera de frågeställningar som den nya tekniken väcker.

I Storbritannien övervägs för närvarande om metoder för mitokondrie-utbyte ska bli tillåtet. Till seminariet kommer representanter från Human Fertilisation and Embryology Authority (HFEA) och Nuffield Council on Bioethics för att berätta om den aktuella beredningen och den etiska diskussionen i landet. Även svenska experter är inbjudna för att redogöra för mitokondriella sjukdomar och den nya teknikens möjligheter och risker.

Seminariet äger rum den 17 maj vid Rosenbads konferenscenter i Stockholm.

Program och anmälan

Följ debatten om surrogatmoderskap och assisterad befruktning

Karin Wilbe Ramsay — Thu, 28 Mar 2013 10:52:50 +0000

Smer välkomnar den uppmärksamhet och debatt som har väckts med anledning av rådets rapport ”Assisterad befruktning – etiska aspekter”. På den här sidan har vi samlat länkar till en del av de artiklar som publicerats med anledning av rapporten (ej fullständig sammanställning). Smer ansvarar inte för innehållet i länkarna.

Läkartidningen 30 april 2013 Om anknytningen mellan surrogatmodern och det nyfödda barnet

Borås Tidning 18 April 2013 Vad är ett barns bästa?

Sydsvenska dagbladet 10 april Låt kvinnorna välja

Dagen 9 April 2013 Surrogatmödraskap handlar om en ny syn på människan

Läkartidningen 9 april För stor hänsyn till barnlösas önskemål barn födda av surrogatmödrar

Sydsvenska Dagbladet 8 April 2013 Det handlar om barnen

Sydsvenska Dagbladet 5 April 2013 Det är inte så enkelt, Heberlein

Världen Idag 3 april Barn ska inte betraktas som handelsvaror

Västerbottens-Kuriren 2 April 2013: repliken: Surrogatmödraskap fungerar förvisso

Kristianstadsbladet 2 April 2013 Surrogatmödraskap orimligt och ovärdigt

Sydsvenska Dagbladet 28 Mars 2013 Bulle i annans ugn

Västerbottens-Kuriren 27 Mars 2013 Surrogatmödraskap bör totalförbjudas

Kyrkans Tidning 20 Mars 2013 Altruistiskt surrogatmoderskap ett etiskt dilemma

Gefle Dagblad 20 Mars 2013 Att föda barn är aldrig ovärdigt

Gefle Dagblad 19 Mars 2013 Surrogatmödraskap ovärdigt

Borås Tidning 14 Mars 2013 Välkommet med surrogatmödraskap

Piteå Tidningen 12 Mars 2013 ”Ingen mänsklig rättighet att få barn”

Upsala Nya Tidning 11 Mars 2013 Surrogatmödraskap orimligt och ovärdigt

P1 SR Godmorgon världen 10 Mars 2013 Nya ägg i gamla kvinnor

Jnytt.se 7 Mars 2013 Hägg (S) ute i grumliga vatten på surrogatbarnens bekostnad

Kyrkans Tidning 7 Mars 2013 Kvinnans kropp blir en handelsvara

Västerbottens Folkblad 7 Mars 2013 Surrogatmödraskap välkommet

Dagens Medicin 7 Mars 2013 Kvinnors rätt ska inte

Uppsala Nya Tidning Fredag 6 Mars 2013 Altruism eller kvinnoförtryck?

Sveriges kristna råd 5 Mars 2013 Skrivelse ang. kommande utredningen om surrogatmödraskap

Dagen 5 Mars 2013 Surrogatmamma inget steg framåt – Dagen

Dagens Nyheter 5 Mars 2013 Feltänkt om rättigheter

Expressen 4 Mars 2013 Positivt besked för ofrivilligt barnlösa

Expressen 4 Mars 2013 LEDARE

Kristianstadsbladet 4 Mars 2013 Vi säger ja till surrogatmödrar

Världen Idag 4 Mars 2013 Surrogatmödrar och värdeförskjutningar

Gefle Dagblad 3 Mars 2013 Progressivt om surrogatmoderskap

Sveriges Television 3 Mars 2013 RFSL

Sveriges Television 3 Mars 2013 Sjöstedt

Jnytt.se 3 Mars 2013 Starka skäl att vara kritisk till surrogatmödraskap

Svenska Dagbladet 2 Mars 2013 Surrogatfödda barn mår inte sämre än andra

Barometern 1 Mars 2013 Surrogat med stora risker

Expressen 1 Mars 2013 Att hjälpa storken

Sydsvenska Dagbladet 1 Mars 2013 Blivande föräldrars lämplighet ska prövas

Sydsvenska Dagbladet 1 Mars 2013 Välkommen till världen

Helsingborgs dagblad 1 Mars 2013 Längtan, etik och teknik

Dagen 1 Mars 2013 Kd och v överens: Risken stor for exploatering av kvinnor

Svenska Dagbladet 28 Februari 2013 Kvinnors kroppar är inte bara en behållare

Sveriges Television 28 Februari 2013 Surrogatmödraskap kan bli tillåtet i Sverige

Svenska Dagbladet 28 Februari 2013 Tillåt surrogatmödrar i Sverige

Chatt med rådets ordförande

I samband med publiceringen av Smers rapport chattade även rådets ordförande Kjell Asplund med allmänheten:

Svenska Dagbladet 28 Februari 2013 Chatt med Kjell Asplund om surrogatmoderskap

SVT.se 28 Februari 2013 Chatt med Kjell Asplund om surrogatmoderskap

Donationskedjor analyseras i ny dokumentserie

Karin Wilbe Ramsay — Mon, 25 Mar 2013 13:14:20 +0000

Smer lanserar idag en ny dokumentsserie kallad Smer kommenterar. I dessa publikationer kommer rådet att sammanfatta och kommentera nationella och internationella rapporter i aktuella medicinsk-etiska frågor. De etiska analyser och ställningstaganden som presenteras i Smer kommenterar är förenklade för att passa in i det komprimerade formatet. Första ämnet i dokumentserien är Donationskedjor (dominotransplantationer) för att öka antalet organdonationer. Detta ämne aktualiserades genom 2012 års Nobelpris i ekonomi som gick till upphovsmännen bakom algoritmerna som används vid donationskedjor (Lloyd Shapley och Alvin Roth).

Med hjälp av en donationskedja kan en serie svårt sjuka människor få nya organ, främst njurar. Donationskedjor har framgångsrikt prövats i bl.a. USA men tillämpas inte i Sverige. Syftet med metoden är att de organ som människor vill donera för transplantation ska komma till nytta på ett mer effektivt sätt.

Smer kommenterar 2013_1 Donationskedjor (pdf 312 KB)

Rådet tar ställning till assisterad befruktning

Karin Wilbe Ramsay — Thu, 28 Feb 2013 10:00:57 +0000

Idag publicerar Smer rapporten ”Assisterad befruktning – etiska aspekter”, där nya och gamla behandlingsmetoder analyseras från ett etiskt perspektiv. I rapporten tar rådet ställning till ett flertal aktuella frågor som surrogatmoderskap, donation av befruktade ägg, ålder vid assisterad befruktning samt nedfrysning av ägg. Ett huvudbudskap är att det är etiskt godtagbart att öppna upp för fler behandlingsmöjligheter i Sverige.

Pressmeddelande (pdf 63 KB)

Sammanfattning rapport 2013:1 (pdf 104 KB)

Hela rapporten: Assisterad befruktning – etiska aspekter 2013:1 (pdf 3 MB)

Beställ rapporten

Chatt med rådets ordförande

I samband med publiceringen av Smers rapport chattade även rådets ordförande Kjell Asplund med allmänheten:

Svenska Dagbladet 28 Februari 2013 Chatt med Kjell Asplund om surrogatmoderskap

SVT.se 28 Februari 2013 Chatt med Kjell Asplund om surrogatmoderskap

Pressträff om assisterad befruktning – 28 februari

Lotta Eriksson — Thu, 21 Feb 2013 09:51:40 +0000

Den 28 februari publicerar Smer rapporten Assisterad befruktning – etiska aspekter. I rapporten tar rådet ställning till ett flertal frågor bland annat; donation av befruktade ägg, surrogatmoderskap, ålder vid IVF och nedfrysning av ägg.

Kjell Asplund presenterar rapporten vid en pressträff på Fredsgatan 8, kl. 10.30. Vid pressträffen medverkar även Göran Hermerén, professor i medicinsk etik och sakkunnig i Smer och Lotta Eriksson, gruppledare, Smers sekretariat.

Tid: Torsdagen den 28 februari kl. 10.30.

Plats: Lilla Tigern, Fredsgatan 8, Stockholm

OBS! Medtag presslegitimation. Anmäl ert deltagande i förväg till Lotta Eriksson tel. 08-405 27 58 eller e-postadress lotta.eriksson@regeringskansliet.se

Symposium om sociala medier i Lund

Karin Wilbe Ramsay — Wed, 16 Jan 2013 10:24:12 +0000

Det går fortfarande att anmäla sig till symposiet ”Bloggande patienter, twittrande läkare och vita dokusåpor” som anordnas den 1 feb 2013 vid Lunds universitet. På grund av det stora intresset har lokalen för symposiet ändrats till den större Fernströmsalen vid BMCs huvudentré på Sölvegatan 19, och därmed kan ytterligare anmälningar tas emot. Salen ligger direkt till vänster när man kommer in genom entrén. Anmäl dig snarast till med.etik@med.lu.se.

Symposiet arrangeras äger rum den 1 feb kl 13.30 – 17.15 och arrangeras av avdelningen för medicinsk etik vid Lunds universitet i samarbete med Smer och Region Skånes etiska råd. Symposiet är kostnadsfritt och öppet för alla intresserade. Till program och karta

Myndighetsdialog om ansvarsfull utveckling av nanomaterial

Lotta Eriksson — Wed, 05 Dec 2012 16:42:05 +0000

Den 5 december anordnade Kemikalieinspektionen tillsammans med SMER ett möte angående nanoteknik.

Vid mötet deltog företrädare från flera olika myndigheter, kommittéer och organisationer. Bland föredragshållarna fanns Ethel Forsberg, regeringens utredare, med uppdrag att ta fram en Nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial. Andra talare var Emma Wikstrand från Kemikalieinspektionen, Monica Tammela och Tomas Byström från Läkemedelsverket med flera.

Representanter från SMER lyfte de etiska aspekterna angående nanoteknik. Lotta Eriksson, gruppledare vid SMERs sekretariat, berättade om rådets uppdrag och arbete rörande etiska frågor på framtida nano-medicinska tillämpningar. Hon gav också exempel på den etiska diskussionen bland andra nationella och internationella etikråd.

Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik och filosofi och sakkunnig i SMER inbjöd till diskussion om:

• Hur värderar och hanterar man risker under stor kunskapsosäkerhet?

• Hur informerar man allmänheten om faror och möjligheter när man har ett instabilt kunskapsunderlag?

• Forskning har visat att hela forskningsfält kan stigmatiseras om man inte tar värdefrågorna på allvar. Hur undviker vi att detta sker även vad det gäller nanoteknologi?

Är det redan för sent?

• Flera andra länder satsar betydligt mer på risk/etikforskning än vad Sverige gör. Varför?

Behövs en liknande satsning även i Sverige?

Autonomi och integritet i fokus vid rådets etiska dag

Karin Wilbe Ramsay — Mon, 12 Nov 2012 14:22:59 +0000

Den 8 november bjöd Smer in till årets etiska dag med namnet ”Autonomi till varje pris – etiska aspekter på patientinflytande och integritet.” Vid ett välbesökt seminarium diskuterades risker och möjligheter med nya tekniker, patienters skilda möjligheter till information och val, läkarpaternalism och patientcentrering. Syftet med seminariet var att belysa de löften och utmaningar som aktualiseras av patientens ändrade roll inom hälso- och sjukvården.

Se webbinspelningen och övrig information om seminariet. Seminariet kommer även att sammanfattas i en konferensrapport.

Här är några av presentationerna som gavs under seminariet:

Mats Olsson: Inga beslut om mig, utan mig (pdf 2 MB)

Niels Lynöe Denytterstegränsenforautonomi (ppt 343 KB)

Sabine Koch: eHälsa (pdf 896 KB)

Ulrika Winblad Patientens roll (pdf 280 KB)

Maria Gardsäter Den komplexa patienten (pdf 0 )

Linus Broström Inflytande värt namnet (pdf 130 KB)

Åsa Kadowaki: Vem bestämmer? (ppt 136 KB)

Johan Assarsson: smer-patientmakt (pdf 410 KB)

Danmarks och USAs etikråd uttalar sig om genetiska undersökningar

Karin Wilbe Ramsay — Tue, 06 Nov 2012 10:59:27 +0000

Under ett lanserings- och debattmöte i Köpenhamn den 2 november presenterade Danmarks etikråd ”Det etiske råd” sin nya rapport om genetiska undersökningar. Med rapporten följer ett uttalande som innehåller rådets rekommendationer utifrån bakgrunden i rapporten. En av rekommendationerna är att det ska införas bestämmelser om att genetiska undersökningar alltid ska åtföljas av erbjudande om rådgivning, något som idag är frivilligt att tillhandahålla. Rapporten och uttalandet berör genetiska undersökningar som erbjuds både inom och utanför sjukvården. Läs mer på Det etiske råds webbplats.

Tidigare i höst presenterade även USAs etikråd (Presidential Commission for the Study of Bioethical Issues) en rapport om genetiska analyser med särskilt fokus på helgenomsekvensering. I rapporten ”Privacy and Progress in Whole Genome Sequencing” rekommenderar man att ett system utvecklas som skyddar privatpersoners rätt till självbestämmande om sin genetiska information. Lagar som förbjuder att man använder någons genetiska information för kommersiellt bruk utan dennes samtycke finns exempelvis endast i ca hälften av alla delstater i USA idag.