En av de viktigaste uppgifterna för statens medicinsk-etiska råd är att medverka till att den etiska debatten breddas. Därför har rådet valt att i sitt första nummer av "Etiska vägmärken" publicera en kortfattad introduktion till etiskt tänkande. Skriften tar upp och definierar de grundläggande etiska begrepp alla människor behöver känna till för att kunna förstå och delta i etiska dialoger. I texten framhålls att människosyn och människovärde är de bärande fundamenten. Skriften behandlar också etikens bakgrund, aktualitet, avgränsning och de verktyg som behövs för den etiska analysen.


Skriften vänder sig till en bred läsekrets: en etiskt intresserad allmänhet, politiker, ansvariga inom sjukvård och medicinsk forskning, vårdpersonal, vårdhögskolor, journalister m.fl.


Hämta skriften i pdf-format

Många organ har antagit etiska riktlinjer, koder och deklarationer. I denna skrift har de mest efterfrågade och allmängiltiga dokumenten samlats ihop.

Den innehåller de övergripande etiska riktlinjerna i svensk lagtext, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och om medicinsk etik samt svenska och internationella yrkesetiska och forskningsetiska riktlinjer.

Skriften är användbar i utbildningen på alla nivåer, men också för forskare, ledamöter i etiska kommittéer (motsv.), fackliga organisationer och en etiskt intresserad allmänhet.

"Det svårfångade människovärdet" är en debattskrift som utifrån skilda perspektiv försöker ringa in innebörden i människovärdesbegreppet. Fem av rådets sakkunniga redovisar bl.a. sina personliga funderingar kring idén om människovärdet. Den innehåller de övergripande etiska riktlinjerna i svensk lagtext, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och om medicinsk etik samt svenska och internationella yrkesetiska och forskningsetiska riktlinjer.

Skriften innehåller också tillbakablickar på idéns historiska framväxt och dess politiska återverkningar.

Skriften utmynnar inte i någon enkel och entydig definition av begreppet människovärde, utom på en punkt: Människovärdet skall knytas till existensen, inte till funktioner eller egenskaper - det är alla i rådet överens om.

Denna skrift handlar om eutanasi i betydelsen "att en läkare avsiktligt avslutar en svårt sjuk patients liv på dennas begäran".

Statens medicinsk-etiska råd vill med skriften redovisa några olika synsätt på den svåra och ständigt lika aktuella frågan om dödshjälp. Åtta av rådets ledamöter och sakkunniga argumenterar i fristående kapitel för och emot eutanasi från etiska utgångspunkter.

Syftet med skriften är inte att ge ett facit utan att stimulera läsaren till att fundera över sina egna ståndpunkter i denna känsloladdade och djupt personliga fråga.

Skriften vänder sig till en bred läsekrets: politiker, vårdpersonal, en etiskt intresserad allmänhet m.fl.

Alla har säkert en människosyn, även om den är mer eller mindre medveten. Eftersom vårt sätt att se på människan är så betydelsefullt för våra ställningstaganden i många grundläggande etiska frågor har Statens medicinsk-etiska råd bett några personer att fundera över hur de skulle vilja beskriva en människosyn. För att vidga horisonten har rådet också tagit med bidrag om islam och hinduismen. Självklart finns det många andra människosyner som skulle ha förtjänat att vara med. De uppfattningar som presenteras ger ändå så olika infallsvinklar att det kan stimulera till egna reflektioner och diskussioner.

Kunskaperna om genernas innehåll och styrmekanismer ökar snabbt. Den kunskapen är en förutsättning för prediktiv gentestning - en undersökningsmetod som innebär att man som frisk kan få reda på om man har en ökad risk att bli sjuk längre fram i livet. I dag kan man göra sådana prognoser för ett fåtal sjukdomar men utvecklingen går fort. I skriften belyses framför allt de etiska frågeställningar som är förknippade med dessa undersökningar.

Skriften riktar sig främst till personal inom sjukvården och till dem som arbetar med bioteknologiska frågeställningar. Den är inte alldeles enkel att läsa för den som inte har några förkunskaper i genetik.

Sjukvårdens möte med patienten har alltmer kommit att präglas av den etiska principen om självbestämmande. I tider då diskussionen om sjukvården mest gäller ekonomiska ramar och besparingar känner Statens medicinsk-etiska råd det angeläget att lyfta fram patientens rätt till information om sitt hälsotillstånd och vad som kan göras föra att förbättra det. Skriften behandlar det juridiska regelsystemet och de etiska grunderna för det informerade samtycket, som är en betydelsefull komponent i värnet av patientens integritet.

"Människovärdet" är ett led i uppmärksammandet av de femtio år som gått sedan FNs mänskliga rättigheter antogs 1948. Skriften bygger på en dag med samtal om de mänskliga rättigheterna i vården som rådet anordnade den 7 december 1998. Diskussionen där visade att det ofta är en lång väg mellan deklarationer om mänskliga rättigheter och deras faktiska tillämpning i vårdens och omsorgens vardag. Deltagarna ville att Statens medicinsk-etiska råd skulle dokumentera vad som kom fram under dagen och därmed bidra till dialogen om hur mänskliga rättigheter bättre kan respekteras i vård och omsorg.

Senare års forskning har gett nya kunskaper om befruktningsprocessen, om hur celler differentieras och specialiseras. Detta skapar nya möjligheter att påverka utvecklingen. Ny kunskap har också kommit fram om undersökning och behandling av befruktade ägg, foster och barn. Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle. Allt detta bidrar till att påverka människors värderingar och inställningar. Denna skrift vill väcka en rad olika frågor om livets början. Den vänder sig till en bred läsekrets: politiker, vårdpersonal, studerande, en etiskt intresserad allmänhet, m.fl.

Vid genetisk screening letar man ärftliga sjukdomsanlag, på samma sätt som man i vanliga hälsoundersökningar kontrollerar blodtryck, blodfetter och spårämnen i urinen. Men genetisk information är särskilt integritetskänslig. Den berör inte bara individen själv, utan kanske hela släkten. Dessutom är sambanden mellan ärftlighet och sjukdom komplicerade, och ett genetiskt test är inte alltid träffsäkert. Många kan oroas i onödan medan andra invaggas i falsk trygghet. I antologins form presenteras här medicinska fakta, kliniska erfarenheter och etiska argument. De olika bidragsgivarna talar ur skilda perspektiv men med ett gemensamt tonfall: Särskilda krav måste ställas om ett genetiskt screeningprogram ska vara medicinskt och etiskt försvarbart.